Julianska och gregorianska kalendrar
Bakgrund
Den mest använda kalendern i den moderna världen idag är den gregorianska kalendern, uppkallad efter påven Gregorius. Den bygger på ett standardår på 365 dagar med ändringar för att hålla den i överensstämmelse med jordens rörelse runt solen. Även om den inte är perfekt kommer den gregorianska kalendern att ta 3300 år innan den avviker en dag.
Den tidigare kalendern i Europa var den julianska kalendern, som infördes 46 f.Kr. och uppkallades efter Julius Caesar. Den gamla julianska kalendern utgick från att jorden gick runt solen på exakt 365,25 dagar. För att denna kalender skulle följa jordens rörelse användes denna regel – varje år som var delbart med 4 gjordes till ett skottår på 366 dagar, annars var det ett standardår på 365 dagar. I själva verket rör sig jorden runt solen på 365,2422 dagar, vilket är ungefär 11 minuter kortare än den gamla julianska kalendern. Denna diskrepans ackumuleras ungefär 3 dagar kort var 4:e århundrade. År 1582 var kalendern 10 dagar för tidig.
Den katolska kyrkan var mycket oroad eftersom firandet av påsken räknades ut från vårdagjämningen. Och vårdagjämningen inträffade nu 10 dagar tidigare än den borde. Därför utfärdade påven Gregorius XIII den 24 februari 1582 ett dekret (en påvlig bulla) som införde en ny kalender.
För att återföra vårdagjämningen till den 21 mars, tog den nya gregorianska kalendern bort 10 dagar från året. Dessutom bekräftades en redan pågående förändring – årets första dag ändrades från den 25 mars till den 1 januari. Men viktigast av allt, för att hålla sig i linje med jordens rörelse runt solen, följdes en ny regel – varje år som är exakt delbart med fyra är ett skottår, med undantag för centurialår som inte är delbara med 400. Detta innebär att år 2000, som är exakt delbart med 400, var ett skottår, men 2100, 2200 och 2300 är inte skottår eftersom de inte är jämnt delbara med 400, även om de faller inom fyraårscykeln.
Påven kunde inte kräva dessa ändringar, utan bara föreslå dem. Vissa länder (mestadels katolska) antog den gregorianska kalendern strax efter att påven utfärdat dekretet. Andra länder (mestadels protestanter) ignorerade påven och fortsatte med sina egna kalendrar. Men gradvis blev fördelarna uppenbara och de flesta länder antog den gregorianska kalendern (först de europeiska länderna och senare andra länder runt om i världen).
Det brittiska imperiet övergick till den gregorianska kalendern 1752. På grund av dessa förändringar finns det en viss osäkerhet för datumen mellan den 1 januari och den 25 mars under åren från 1582 till 1752 i det gamla brittiska imperiet. För att undvika förvirring skriver du datumet med båda årtalen. Till exempel – 14 februari 1699/1700. På den tiden skulle det ha betraktats som 1699 enligt den julianska kalendern, som då gällde. Men nu skulle det anses vara 1700 enligt den gregorianska kalendern. Att använda dubbelårsdatering och förstå dess syfte kan vara till hjälp vid registrering av historiska händelser.
Ändring av juliansk till gregoriansk kalender efter land eller region
I följande lista försöker man ange året för omställningen från juliansk till gregoriansk kalender för många länder och deras delstater, där det är nödvändigt. Vissa länder konverterade tidigt och i sin helhet, medan andra länder, t.ex. Schweiz, Nederländerna och Tyskland hade provinser/kantoner som konverterade vid olika tidpunkter. Detta beror på att dessa länder har både katolska och protestantiska områden. Katolikerna antog den gregorianska kalendern mycket tidigt, medan de flesta protestantiska områden inte gjorde det. Ett försök har gjorts att förteckna konverteringsåren för alla delstater, men detta har inte varit möjligt i varje enskilt fall, eftersom vissa delstater saknas i alla de förteckningar över verk som konsulterats.
Denna förteckning har sammanställts från olika källor (se förteckningen över de verk som konsulterats längst ner på sidan). Läsaren kommer att märka att det ibland finns mer än ett konverteringsdatum för en viss jurisdiktion. Detta beror på flera faktorer. För det första är källorna ibland inte överens och de flesta anger inga källor. I sådana fall kan det vara omöjligt att fastställa det korrekta konverteringsdatumet. För det andra kan en jurisdiktion ha gjort en omräkning när det julianska datumet upphörde i slutet av ett år och det gregorianska datumet trädde i kraft det nya året. I vissa källor anges föregående år som omställningsår, medan andra anger det nya året som omställningsår. För det tredje kan delar av vissa jurisdiktioner ha konverterat, medan andra delar kan ha konverterat senare. Detta gäller särskilt i Schweiz. Slutligen kan en jurisdiktion ha övergått till det gregorianska, sedan tillbaka till det julianska och sedan tillbaka till det gregorianska (t.ex. Groningen). I sådana fall rekommenderas forskaren att konsultera alla de källor som anges nedan.
År då den gregorianska kalendern antogs. Detta innebär att det angivna året är det begynnelseår då landet/provinsen/kantonen började använda den gregorianska kalendern och när du bör börja använda den gregorianska festdagsomvandlaren. Före det året ska du använda den julianska omvandlaren. Albanien använde till exempel den julianska kalendern fram till 1912, då landet övergick till den gregorianska kalendern. Det bör noteras att denna tabell endast anger året, inte datumet, för omräkningen. För det exakta datumet (vilket kommer att vara viktigt!) rekommenderas forskaren återigen att konsultera de källor som anges nedan.
| Land | Start numrerat år den 1 januari |
Antagande av Gregorianska. Kalender |
|
|---|---|---|---|
| Albanien | 1912 | ||
| Alsace (Elsaß) | 1648, 1682 | ||
| Lothringen | 1579 | 1682 | |
| Österrike (Österreich) | 1583 | ||
| Belgien | 1582 | ||
| Belgien, Liege (Liuk) | 1583 | ||
| Bohemia (Böhmen) | 1584 | ||
| Great Britain, British Empire | 1752 | ||
| Bulgarien | 1916 | ||
| Kina | 1912 | ||
| Tjeckoslovakien | 1584 | ||
| Danmark och Norge | Graduell förändring från 13:e till 16:e århundradet |
1700 | |
| Nederländska republiken | 1583 | från 1582 | |
| Estland | 1918 | ||
| Egypten | 1875 | ||
| Finland | 1753 | ||
| Frankrike | 1564 | 1582 | |
| Frankrike, Alsace | 1648, 1682 | ||
| Frankrike, Strasbourg | 1648, 1682 | ||
| Frankrike, Lorraine | 1648, 1682 | ||
| Tyskland, katolska stater | 1583 eller 1584 | ||
| Tyskland, Aachen | 1583 | ||
| Tyskland, Alsace (Elsaß) | 1648, 1682 | ||
| Tyskland, Augsburg | 1583, 1583 | ||
| Tyskland, Baden | 1583 | ||
| Tyskland, Baden-Durlach | 1700 | ||
| Tyskland, Bayern (Bayern) | 1582, 1583 | ||
| Tyskland, Brandenburg | 1699 | ||
| Tyskland, Cleve | 1583 | ||
| Tyskland, Köln (Köln) | 1583 | ||
| Tyskland, Eichstadt | 1583 | ||
| Tyskland, Freiburg | 1584 | ||
| Tyskland, Freising | 1583 | ||
| Tyskland, Hannover (kungadöme) | 1700 | ||
| Tyskland, Hennegau | 1583 | ||
| Tyskland, Hesse (Hessen) | 1699 | ||
| Tyskland, Hildesheim | 1631 | ||
| Tyskland, Julich | 1583 | ||
| Tyskland, Kurland | 1617 | ||
| Tyskland, Lausitz | 1584 | ||
| Tyskland, Lorraine (Lothringen) | 1682, 1760 | ||
| Tyskland, Mainz | 1583 | ||
| Tyskland, Minden | 1630, 1668 | ||
| Tyskland, Munster (Münster) | 1583 | ||
| Tyskland, Neuburg Pfalz (Pfalz) | 1615 | ||
| Tyskland, Nürnberg (Nürnberg) | 1699 | ||
| Tyskland, Osnabruck (Osnabrück) | 1624 | ||
| Tyskland, Paderborn | 1585 | ||
| Tyskland, Passau | 1583 | ||
| Tyskland, Preussen (Preußen) | 1610, 1612, 1700 | ||
| Tyskland, Regensburg | 1583 | ||
| Tyskland, Rhenish Palatinate (Pfalz) | 1699 | ||
| Tyskland, Sachsen (Sachsen) | 1699 | ||
| Tyskland, Schlesien (Schlesien) | 1584 | ||
| Tyskland, Strasbourg bisopric | 1583 | ||
| Tyskland, Strasbourg stad | 1682 | ||
| Tyskland, Trier | 1583 | ||
| Tyskland, Ulm | 1699 | ||
| Tyskland, Westfalen (Westfalen) | 1584 | ||
| Tyskland, Wurzburg (Würzburg) | 1583 | ||
| Grekland | 1923 | ||
| Britannien och Brittiska imperiet utom Skottland |
1752 | 1752 | |
| Helig Romerska riket | 1544 | från 1583 | |
| Ungern | 1582, 1587 | ||
| Irland | 1752 | ||
| 1700 | |||
| Italien | 1582 | ||
| Japan | 1873 | ||
| Korea | 1896 | ||
| Lettland | 1915 | ||
| Litauen | 1915 | ||
| Lothringen | 1682, 1760 | ||
| Luxemburg | 1582 | ||
| Morava | 1584 | ||
| Nederländerna, Brabant | 1582 | ||
| Nederländerna, Drenthe | 1701 | ||
| Nederländerna, Flandern | 1583 | ||
| Nederländerna, Friesland | 1701 | ||
| Nederländerna, Gelderland | 1700 | ||
| Nederländerna, Groningen | 1583, 1701 | ||
| Nederländerna, Holland | 1583 | ||
| Nederländerna, Limburg | 1582 | ||
| Nederländerna, Overijssel | 1700 | ||
| Nederländerna, Southern Provinces | 1583 | ||
| Nederländerna, Utrecht | 1700 | ||
| Nederländerna, Zeeland | 1582 | ||
| Norge | 1700 | ||
| Polen | 1582 | ||
| 1584 | |||
| Portugal | 1556 | 1582 | |
| Pryssland | 1559 | 1610, 1700 | |
| Rumänien | 1919 | ||
| Transsylvanien | 1590 | ||
| Ryssland | 1918 | ||
| Skottland | 1600 | 1752 | |
| Södra Nederländerna | 1576 | 1582 | |
| Spanien | 1556 | 1582 | |
| Strasbourg | 1682 | ||
| Sverige | 1559 | 1753 (använde ändrad kalender från 1700-1712) | |
| Schweiz, Appenzell | 1724 | ||
| Schweiz, Basel Land | 1700 | ||
| Schweiz, Basel Stadt | 1700 | ||
| Schweiz, Bern | 1700 | ||
| Schweiz, Fribourg (Freiburg) | 1584 | ||
| Schweiz, Genève (Genf) | 1700 | ||
| Schweiz, Glarus | 1724 | ||
| Schweiz, Graubünden (Grisons) | 1812 | ||
| Schweiz, Lucerne (Luzern) | 1584 | ||
| Schweiz, Neuchâtel | 1700 | ||
| Schweiz, St. Gallen (Sankt Gallen) | 1724 | ||
| Schweiz, Schaffhausen | 1700 | ||
| Schweiz, Schwyz | 1584 | ||
| Schweiz, Solothurn | 1584 | ||
| Schweiz, Thurgau | 1700 | ||
| Schweiz, Unterwalden (se Nidwalden och Obwalden) | 1584 | ||
| Schweiz, Uri | 1584 | ||
| Schweiz, Valais (Wallis) | 1622, 1655, 1656 | ||
| Schweiz, Zug | 1584 | ||
| Schweiz, Zürich | 1700 | ||
| Turkiet | 1927 | ||
| Toskland | 1927 | ||
| USR | 1918 | ||
| Wales | 1752 | ||
| Ryssland | 1700 | 1918 | |
| Tuscany, Italien Släktforskning | 1721 | 1750 | |
| Venedig | 1522 | 1582 |
Ancestor Search har publicerat ett användbart diagram som visar när länder och regioner övergick från julianska till gregorianska.
Fourmilab.ch har skapat en omvandlare som konverterar datum från en mängd olika kalendrar, inklusive julianska och gregorianska.
Ett annat verktyg som kan hjälpa till med julianska och gregorianska datum, särskilt för Tyskland, är GenTools6, som kan laddas ner gratis från www.gentools6.de.
- Parise, Frank. The Book of Calendars. New York, New York: Facts on File, 1982. http://dpgi.unina.it/giudice/calendar/Adoption.html.
- GenWiki contributors, ”Gregorianischer Kalender,” in GenWiki, http://wiki-de.genealogy.net/Gregorianischer_Kalender, accessed 26 June 2018.
- Wikipedia contributors, ”Gregorian calendar”, i Wikipedia: the Free Encyclopedia, https://en.wikipedia.org/wiki/Gregorian_calendar#Adoption, accessed 26 June 2018.
- Wikipedia contributors, ”Adoption of the Gregorian calendar”, i Wikipedia: the Free Encyclopedia, https://en.wikipedia.org/wiki/Adoption_of_the_Gregorian_calendar, tillgänglig 26 juni 2018.
- ”Den gregorianska kalendern”, i The Calendar FAQ, https://www.tondering.dk/claus/cal/gregorian.php, tillgänglig den 26 juni 2018.
- ”Övergången från den julianska till den gregorianska kalendern”, i Ancesteor Search, http://www.searchforancestors.com/utility/gregorian.html, tillgängliggjord 26 juni 2018.
- ”Countries’ Calendar Reform”, i Calendars through the Ages, http://www.webexhibits.org/calendars/year-countries.html, tillgängliggjord den 26 juni 2018.
- Professor Robert A. Hatch, ”The Gregorian Conversion”, i The Scientific Revolution, http://users.clas.ufl.edu/ufhatch/pages/03-Sci-Rev/SCI-REV-Home/Historical-Research/Calendars/gregorian_calendar_history.html, tillgänglig den 26 juni 2018.
- Herluf Nielsen: Kronologi (2:a uppl., Dansk Historisk Fællesforening, Köpenhamn 1967), s. 48-50.
- Le calendrier grégorien en France
- 11.0 11.1 Blackburn Holford-Strevens (1999), s. 784.
- John J. Bond, Handy-book of rules and tables for verifying dates with the Christian era Scottish decree på s. xvii-xviii.
- Enligt dekret av den 16 juni 1575. Hermann Grotefend, ”Osteranfang” (påskens början), Zeitrechnung de Deutschen Mittelalters und der Neuzeit (Chronologie de Deutschen Mittelalters und der Neuzeit) (1891-1898)
- Roscoe Lamont, The reform of the Julian calendar, Popular Astronomy 28 (1920) 18-32. Peter den stores dekret finns på sidorna 23-24.