Keys to Identifying and Treating Bee and Wasp Sting Reactions – MSD Manual Professional Edition

De flesta människor som blir stuckna av insekter får en mild lokal reaktion. Men i de få dödliga allergiska reaktionerna dör ungefär hälften inom så lite som 30 minuter efter att ha blivit stucken. För dessa patienter kan ett snabbt och effektivt medicinskt ingripande vara skillnaden mellan liv och död. Läkare måste ta ett aggressivt grepp för att identifiera och behandla generaliserade allergiska reaktioner på stick.

Reaktioner på insektsstick delas vanligen in i:

  • Lokala reaktioner
  • Generaliserade (anafylaktiska) reaktioner

Lokala reaktioner

Toxiner i giftet orsakar omedelbar brännande smärta, erytem, svullnad och efterföljande klåda. Reaktionen kan kulminera inom några timmar eller förvärras under en dag eller två. Många patienter behandlar dessa symtom på egen hand – ofta med en rad olika huskurer av varierande effektivitet. Men så många som 1 miljon människor per år besöker sin lokala akutmottagning.

Symtom på lokala reaktioner som rodnad och svullnad kan likna cellulit, och patienter kan besöka en läkare eftersom de fruktar en infektion efter ett stick. Innan läkare ordinerar antibiotika bör de leta efter indikatorer på systemisk inblandning, inklusive feber eller andra infektionsmarkörer, och ta hänsyn till hur lång tid som förflutit sedan sticket. Smärta, erytem och svullnad som förvärras två eller fler dagar efter ett stick är mer sannolikt en indikation på infektion än svullnad som började omedelbart och inte har förvärrats. Om cellulit misstänks ska antibiotika förskrivas.

Allergiska reaktioner

Allergiska reaktioner har olika manifestationer, bland annat rodnad, pruritus, urtikaria, nysningar, rinorré, illamående, bukkramper, diarré, kvävningskänsla eller dyspné, hjärtklappning och yrsel. Farosignaler inkluderar hypotoni, angioödem, väsande andning, stridor, cyanos och synkope.

Mildare allergiska tecken och symtom bör dock inte underskattas. Läkarkårens perspektiv på anafylaxi har utvecklats under årens lopp. Det står nu klart att patienter med mindre allvarliga tecken (t.ex. lite väsande andning eller mild urtikaria) ändå kan utvecklas till en allvarlig reaktion. Denna reaktion kan särskilt gälla barn, som inte så ofta uppvisar kardiorespiratoriska symtom.

Behandling och förebyggande av anafylaxi

Epinefrin är ledstjärnan för behandling av anafylaxi. Det löser ofta många av tecknen och symtomen och bör ges omedelbart. Den medföljande behandlingen bör omfatta intravenös vätska, antihistaminer (inklusive H1- och H2-blockerare), kortikosteroider och ibland en bronkdilaterare.

En majoritet av patienterna med generaliserade reaktioner på stick kommer att läggas in på sjukhus. Behandlingen vid utskrivning bör omfatta antihistaminer och en avtagande behandling med kortikosteroider. Patienterna bör hänvisas till en allergolog för att se om de är kandidater för giftimmunterapi, vilket kan minska svårighetsgraden och förekomsten av framtida allergiska reaktioner.

Det viktigaste är att patienterna får ett recept på en automatisk adrenalininjektor.

Patientinstruktioner

Om patienterna har haft en allergisk reaktion bör läkarna ha ett ärligt och direkt samtal om riskerna med att bli stucken igen.

Förvissa dig om att patienterna förstår att de flesta människor som dör till följd av en generaliserad reaktion har haft en tidigare. Dessutom finns det en korrelation mellan den tid som går mellan stick och reaktionens svårighetsgrad. Patienterna bör därför göra stora ansträngningar för att undvika att bli stuckna för att maximera intervallet mellan sticken. Läkare bör betona undvikande beteenden, inklusive att inte bära ljusa färger eller doftande hårspray och parfymer utomhus.

Det är också viktigt att kommunicera till patienterna vikten av att vara förberedda vid framtida stick. Patienterna bör få detaljerade instruktioner om hur de ska använda sin autoinjektor med adrenalin, både från sin läkare när den ordineras och från sin apotekare när den hämtas ut. Här är tre viktiga punkter att ta upp:

  • Se till att hålla injektorn stadigt på plats i tre sekunder efter injektion i låret.
  • förvara injektorer på olika ställen så att det alltid finns en i närheten – i ryggsäcken, handskfacket, väskan, kylskåpet osv.
  • Om du använder en injektor efter ett stick är det en bra idé att följa upp med en läkare. En kraftig reaktion kan kräva mer än en enda injektion. Att känna sig bättre efter en injektion ska inte ge en falsk känsla av säkerhet.

För ytterligare information och utbildning kan läkare hänvisa patienterna till konsumentversionen av Manuals sida om bi-, geting-, geting- och myrstick.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.