Khat: Ett ofarligt stimulerande medel eller en farlig narkotika?
Khat är en lätt narkotisk växt som har tuggats och njutits socialt i århundraden på Afrikas horn och på Arabiska halvön. Den har en utbredd användning i Somalia, Djibouti, Etiopien och delar av Kenya och är särskilt populär i Jemen. I något av dessa länder hittar du växten som säljs fritt på öppna marknader och konsumeras med samma regelbundenhet som kaffe i västerländska länder. Men trots att khat är vanligt förekommande i delar av Afrika och Mellanöstern är det en kontrollerad substans i de flesta andra länder. Den är föremål för betydande kontroverser, där vissa experter beskriver den som en mild social stimulans och andra kallar den för en amfetaminliknande drog.
Khats historia
Khatanvändningens ursprung är oklart, även om vissa experter anser att det började i Etiopien. Det är troligt att vissa samhällen har använt khat antingen rekreativt eller som ett andligt hjälpmedel i tusentals år; både de gamla egyptierna och sufierna använde växten för att framkalla ett tranceliknande tillstånd som gjorde det möjligt för dem att kommunicera närmare med sina gudar. Khat förekommer (med olika stavningar) i många historiska författares verk, däribland Charles Dickens, som 1856 beskrev den med orden ”dessa blad tuggas och verkar på andarna hos dem som använder dem, ungefär som en stark dos grönt te verkar på oss i Europa”.
Dagens användning
I dag är khat känt under många olika namn, bland annat kat, qat, chat, Kafta, Abyssinian Tea, miraa och Bushman’s Tea. Färska blad och toppar skördas från Catha edulis-busken och kan antingen tuggas färska eller torkas och bryggas till te. Den förstnämnda metoden är betydligt mer potent och ger en mycket högre dos av den stimulerande delen av växten, som kallas katinon. Cathinon jämförs ofta med amfetamin, eftersom det ger liknande (om än mycket mildare) effekter. Dessa inkluderar spänning, eufori, upphetsning, pratglädje, ökat självförtroende och koncentration.
Khat har blivit en mångmiljonindustri. I Jemen uppskattades det i en rapport från Världsbanken som publicerades år 2000 att växten stod för 30 % av landets ekonomi. Faktum är att khatodlingen i Jemen är så utbredd att bevattningen av khatodlingarna också står för 40 % av landets vattenförsörjning. Khatanvändningen är nu mycket mer utbredd än vad den har varit historiskt sett. Catha edulis-buskar förekommer nu naturligt i områden i södra Afrika (inklusive Sydafrika, Swaziland och Moçambique), medan dess produkter exporteras till diasporasamhällen över hela världen.
Negativa effekter
Världshälsoorganisationen (WHO) klassificerade 1980 khat som en ”missbruksdrog”, med en rad potentiellt negativa bieffekter. Dessa inkluderar maniska beteenden och hyperaktivitet, ökad hjärtfrekvens och ökat blodtryck, aptitlöshet, sömnlöshet, förvirring och förstoppning. Vissa anser att khat, om det används på lång sikt, kan orsaka depression och en ökad risk för hjärtinfarkt, och att det kan förvärra psykiska problem hos dem som redan har dem. Det anses inte vara särskilt beroendeframkallande, och de som slutar använda det är osannolikt att de drabbas av fysiska abstinensbesvär.
Det råder stor debatt om hur allvarliga de negativa effekterna av khat är, och många dagliga användare hävdar att frekvent användning inte är farligare än att ge sig hän åt sin dagliga koffeinfix. De flesta kritiker av substansen är mer bekymrade över de sociala effekterna av att använda khat. Till exempel anses ökad upphetsning och minskade hämningar leda till en större risk för osäkert sex och/eller oönskade graviditeter. I synnerhet är khat en betydande belastning på inkomsterna i samhällen som inte har så mycket pengar att spara. I Djibouti uppskattar man att regelbundna khatanvändare spenderar upp till en femtedel av sin hushållsbudget på växten, pengar som skulle kunna användas bättre till utbildning eller hälsovård.
Notera: Khatproduktion har kopplats till terrorism, och intäkterna från olaglig export och försäljning anses finansiera grupper som al-Shabaab, den Somaliabaserade cellen av al-Qaida. Detta har dock ännu inte bevisats.
Är det lagligt?
Afrika och Mellanöstern
Det finns ingen internationell lag om produktion, försäljning eller konsumtion av khat, men i många länder är det en kontrollerad eller olaglig substans. Det är olagligt i Eritrea och Saudiarabien samt i Sydafrika (där själva växten är en skyddad art). Hur strikt lagarna mot khat tillämpas varierar från land till land. Det är lagligt i stora delar av Afrikas horn och på arabiska halvön, bland annat i Etiopien, Somalia, Djibouti, Kenya och Jemen.
Nordamerika
I Kanada är khat en kontrollerad substans (vilket innebär att det är olagligt att köpa det utan godkännande av en läkare), även om innehav av khat för personligt bruk inte är ett åtalbart brott. Det maximala straffet för smugglare är 10 års fängelse. I Förenta staterna är katinon en narkotika i förteckning I, vilket i praktiken gör khat olagligt. Missouri och Kalifornien förbjuder specifikt khat samt katinon.
Resten av världen
Globalt sett är khat förbjudet i många länder, däribland Kina, Malaysia, Indonesien och större delen av Europa. Storbritannien listade substansen som en klass C-drog 2014, medan smugglare i Hongkong riskerar straff på upp till 5 miljoner HK-dollar samt livstids fängelse. I Israel är endast konsumtion av växten i rått tillstånd tillåten. Det är olagligt att importera khat till Australien för annat än medicinskt eller vetenskapligt bruk, och i Nya Zeeland klassas ämnet i samma kategori som cannabis och kodein. Det finns ingen lagstiftning om khat i Sydamerika.
Denna artikel uppdaterades och skrevs delvis om av Jessica Macdonald den 18 december 2019.
.