Kirurgi/HIPEC säkrare än andra högriskprocedurer vid cancer

Jämfört med andra högriskprocedurer vid cancer var cytoreduktiv kirurgi i kombination med hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) för patienter med peritoneal metastasering förknippad med lägre 30-dagarsdödlighet och antingen likartad eller lägre infektionsfrekvens, enligt en retrospektiv databasstudie.

Den 30-dagarsdödlighet som konstaterades var 1.1 % för patienter som genomgick cytoreduktiv kirurgi/HIPEC, jämfört med priser som varierade från 2,5 % till 3,9 % för pankreasoduodenektomi (Whipple), esofagektomi och högra loben eller trisegmentala hepatektomier, rapporterade Jason M. Foster, MD, från University of Nebraska Medical Center i Omaha, och kollegor.

”Cytoreduktiv kirurgi/HIPEC är inte bara säker jämfört med ingrepp med liknande risk, utan är ofta förknippad med mindre morbiditet”, skrev författarna i JAMA Network Open. ”Cytoreduktiv kirurgi/HIPEC hade den lägsta mortalitetsrisken, nästan 50 % till 75 % lägre än andra avancerade onkologiska kirurgiska ingrepp.”

Jämfört med Whipple sågs lägre infektionsfrekvenser med cytoreduktiv kirurgi plus HIPEC för både ytliga (5,4 % med HIPEC jämfört med 9,7 %, P<0,001) och djupa incisionsinfektioner (1,7 % med HIPEC jämfört med 2,7 %, P<0,01). Jämfört med esofagectomi behövde färre HIPEC-patienter återgå till operation (6,8 % med HIPEC jämfört med 14,4 %, P<0,001) och det fanns lägre andel ytliga incisionsinfektioner (5,4 % med HIPEC jämfört med 7,2 %, P<0,001).

Sjukhustiden var kortare i HIPEC-gruppen, 8 dagar jämfört med 10 dagar vardera för både esofagectomi och Whipple (P<0,001).

För organrumsinfektioner var frekvenserna med cytoreduktiv kirurgi plus HIPEC (7,2 %) signifikant lägre än de som sågs med Whipple (12,9 %, P<0,001), och trisegmental (12,4 %, P<0,001).001) eller hepatektomier med höger lob (9,0 %, P=0,02).

”Cytoreduktiv kirurgi/HIPEC utfördes med en hög säkerhetsnivå, vilket ger bevis för att skingra missuppfattningar som har sina rötter i de historiska uppgifterna”, skrev Fosters grupp. ”Säkerhetsproblem bör inte längre avskräcka från att rutinmässigt hänvisa till centra med hög volym.”

Forskarna noterade att ungefär 60 000 nya fall av peritoneal metastasering diagnostiseras varje år (oftast härrörande från mesoteliom och cancer i tjocktarmen, äggstockarna och blindtarmen), men 2015 utfördes till exempel cytoreduktiv kirurgi plus HIPEC på färre än 1 000 patienter. De menade att säkerhetsfrågor, delvis på grund av brist på tillgängliga moderna data, har spelat en roll i bristen på remisser för detta ingrepp, bland andra faktorer.

I en inbjuden kommentar som följde med studien, skrev Margaret E. Smith, MD, MS, och Hari Nathan, MD, PhD, båda från University of Michigan i Ann Arbor, skrev att om man jämför HIPEC med andra högriskoperationer för cancer konstruerar man en ”halmgubbe”.

”En patient med bukspottkörtelcancer har inget annat botande alternativ än ett Whipple-förfarande”, förklarade de. ”En patient med peritonealkarcinomatos skulle däremot kunna erbjudas fortsatt palliativ systemisk behandling eller cytoreduktiv kirurgi utan HIPEC.”

De sade att ett mer ”framträdande problem” med HIPEC hos patienter med peritonealkarcinomatos kan vara dess effektivitet.

”Resultaten av denna studie måste tolkas mot bakgrund av nya bevis som ifrågasätter tidigare antaganden om HIPEC och dess överlevnadsfördelar”, skrev Smith och Nathan och pekade på de senaste resultaten från PRODIGE 7 hos 265 patienter med peritoneal karcinomatos i samband med kolorektal cancer.

I den studien, vars resultat presenterades vid 2018 års möte i American Society of Clinical Oncology, var medianen för den totala överlevnaden 41,7 månader för patienter med cytoreduktiv kirurgi/HIPEC och 41,2 månader för dem som behandlades med enbart kirurgi, med en 1-årsöverlevnad på 86,9 % respektive 88,3 %. Dödligheten efter 30 dagar var ungefär 1,5 % i båda försöksarmarna.

I den aktuella studien undersökte Fosters grupp 34 114 patienter från American College of Surgeons National Surgical Quality Improvement Project (NSQIP)-databas (NSQIP) som genomgått cytoreduktiv kirurgi plus HIPEC (n=1,822), trisegmental hepatektomi (n=2 449), hepatektomi i högerloben (n=5 109), esofagektomi (n=7 941) eller pankreasoduodenektomi (n=16 793) från 2005 till 2015.

Författarna noterade ett omfattande antal begränsningar av sina resultat, inklusive yngre ålder i HIPEC-gruppen, högre American Society of Anesthesiologists-klassificering i esofagectomi-gruppen och högre andel komorbiditeter i esofagectomi- och Whipple-grupperna.

Smith och Nathan påpekade också att alla cytoreduktiva operationer inte är lika, eftersom vissa kan kräva avlägsnande av en enda peritonealknöl medan mer komplexa operationer kan kräva multivisceral resektion med peritoneal stripping, men denna nivå av information fångas inte upp av NSQIP-databasen.

Författarna noterade vidare att cytoreduktiv kirurgi plus HIPEC endast utförs på centra med hög volym, medan de andra ingrepp som undersöktes i studien inkluderade de som utfördes på både centra med hög och låg volym.

Uppgifter

Studien finansierades delvis av Hill Foundation och Platon Foundation.

Foster och medförfattare rapporterade inga intressekonflikter.

Smith avslöjade ett bidrag från National Institute of Health. Nathan avslöjade bidrag från Agency for Healthcare Research and Quality och National Institute on Aging.

Primär källa

JAMA Network Open

Källreferens: Foster JM, et al ”Morbidity and mortality rates following cytoreductive surgery combined with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy compared with other high-risk surgical oncology procedures” JAMA Netw Open 2019; 2(1):e186847.

Secondary Source

JAMA Network Open

Källreferens: Smith ME, Nathan H ”Cytoreductive surgery and hyperthermic intraperitoneal chemotherapy” JAMA Netw Open 2019; 2(1):e186839.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.