Konrad Lorenz’s Imprinting Theory

Konrad Lorenz’s Imprinting Theory

Konrad Lorenz’s Imprinting Theory

av Saul McLeod, publicerad 2018, uppdaterad 2021

Lorenz (1935) undersökte mekanismerna för imprinting, där vissa djurarter bildar ett fasthållande till det första stora rörliga föremål som de möter.

Denna process tyder på att anknytning är medfödd och genetiskt programmerad.

Han tog en stor kläckning av gåsägg och förvarade dem tills de var på väg att kläckas ut. Hälften av äggen placerades sedan under en gåsmamma, medan Lorenz höll den andra halvan kläckt i en inkubator, där Lorenz såg till att han var det första rörliga objekt som de nykläckta gåsungarna stötte på

När gässen kläcktes imiterade Lorenz en ankmoders kvackande ljud, varpå fågelungarna betraktade honom som sin mamma och följde honom i enlighet med detta. Den andra gruppen följde gåsmamman.

Lorenz fann att gässen följer det första rörliga objektet de ser. Denna process kallas imprinting och tyder på att anknytningen är medfödd och genetiskt programmerad.

Lorenz trodde att när imprinting väl har inträffat kan den inte återställas, och en gåsunge kan inte heller prägla något annat.

För att försäkra sig om att imprinting hade inträffat satte Lorenz alla gåsungarna tillsammans under en uppochnervänd låda och lät dem blandas. När lådan togs bort skiljdes de två grupperna åt för att gå till sina respektive ”mödrar” – hälften till gåsen och hälften till Lorenz.

Till exempel visade Guiton (1966), som använde kycklingar, gula gummihandskar för att mata dem under den kritiska perioden och kycklingarna tog avtryck på handsken. Det tyder på att unga djur tar avtryck av alla rörliga saker som finns närvarande under den kritiska utvecklingsperioden. Kycklingarna hittades sedan senare när de försökte para sig med den gula gummihandsken.

Detta stämmer till stor del överens med de resultat som ursprungligen hittades i Lorenz studie eftersom detta tyder på långvariga effekter studien eftersom detta är en oåterkallelig förändring som påverkar socialt och sexuellt beteende som kallas sexuell prägling.

Påverkan verkar inte vara aktiv omedelbart efter kläckningen, även om det verkar finnas en kritisk period under vilken påverkan kan ske

Hess (1958) visade att även om påverkan kan ske redan en timme efter kläckningen, så inträffade de starkaste reaktionerna mellan 12 och 17 timmar efter kläckningen, och att det var osannolikt att responsen skulle inträffa över huvud taget efter 32 timmar. Lorenz och Hess anser att när präglingen väl har skett kan den inte återställas, och en gåsunge kan inte heller prägla något annat.

Hess (1958) visade att även om präglingen kan ske så tidigt som en timme efter kläckningen, så inträffade de starkaste reaktionerna mellan 12 och 17 timmar efter kläckningen, och att det var osannolikt att responsen skulle inträffa överhuvudtaget efter 32 timmar.

Präglingen får konsekvenser, både för den kortsiktiga överlevnaden och för att på längre sikt bilda inre mallar för senare relationer. Prägling sker utan att någon matning äger rum.

Det finns dock kritik mot prägling eftersom begreppet prägling inom Lorenz studie antyder att inom detta sammanhang leder föremålet till en irreversibel situation på nervsystemet.

Hur som helst, Hoffman (1976) föreslog att detta inte är en irreversibel förändring vilket sedan ytterligare stöds av Guiton (1966) som föreslog att efter att ha tillbringat tid med sin egen art kunde de engagera sig i ett normalt sexuellt beteende vilket tyder på att imprinting är måttligt reversibelt.

APA Style Referenser

Guiton, P. (1966). Tidig erfarenhet och sexuellt objektval hos den bruna leghorn. Animal Behaviour.

Hess, E. H. (1958). Prägling hos djur. Scientific American, 198(3), 81-90.

Lorenz, K. (1935). Der Kumpan in der Umwelt des Vogels. Der Artgenosse als auslösendes Momentsozialer Verhaltensweisen. Journal für Ornithologie, 83, 137-215, 289-413.

Klein, S. H., Hoffman, H. S., & DePaulo, P. (1976). Vissa effekter av tidig social stimulering på känslomässig reaktivitet hos ankungar. Animal Learning & Behavior, 4(3), 257-260.