Kulturella skillnader
Kulturella skillnader Definition
Kulturella grupper kan skilja sig mycket åt i sina uppfattningar om vad som är sant, bra och effektivt. Studien av kulturella skillnader kombinerar perspektiv inom psykologi och antropologi för att förstå ett samhälles karakteristiska mönster av föreställningar, beteende och sociala institutioner och hur dessa mönster jämförs och kontrasteras mot andra kulturella gruppers mönster.
Kulturella skillnader uppträder både mellan och inom samhällen, t.ex. mellan kanadensare och japaner, och inom USA mellan anglos och latinos. Beskrivningar av kulturella skillnader görs i samband med de många likheter som delas mellan mänskliga grupper. Även om en rad olika egenskaper skiljer sig åt mellan kulturer finns det också många likheter som finns mellan mänskliga samhällen. Dessutom, även när det finns skillnader mellan kulturella grupper, innebär individuella skillnader att inte alla personer inom en viss kultur kommer att ha föreställningar eller uppvisa beteenden som liknar de förhärskande mönstren i deras samhälle.
Kulturella skillnader Kontext och fokus
Kulturer kan kontrastera på många sätt, vissa är mer uppenbara och observerbara än andra. Kulturer skiljer sig till exempel åt när det gäller språk, klädsel (kilt, kimono eller tredelad kostym) och sociala hälsningar (kyss, bugning, handslag). Ur ett psykologiskt perspektiv skiljer sig kulturer också åt på mer subtila men viktiga sätt, t.ex. hur de förklarar varför någon betedde sig som de gjorde, vad de lägger märke till och kommer ihåg från sociala interaktioner, eller om de försöker ”passa in” eller ”sticka ut” i sin grupp av jämnåriga. I USA och Australien tenderar individer till exempel att definiera sig själva utifrån sina unika personlighetsegenskaper och individuella attribut (t.ex. utåtriktad, optimistisk, ambitiös), medan det i Korea och Mexiko är mer troligt att individer definierar sig själva utifrån sin koppling till andra eller sitt medlemskap i sociala grupper (t.ex. syster, vän, student). I kinesiska kulturer anses det vara effektivare att bygga upp djupa personliga relationer än kontrakt som ett sätt att skapa förtroende i en affärsrelation. I USA värderas dock kontrakt högre än personliga försäkringar. Psykologisk forskning om kulturella skillnader fokuserar på sådana subtila skillnader och oväntade likheter i uppfattningar och beteenden.
Kulturella skillnader Bakgrund och historia
Människor har länge varit intresserade av kulturella skillnader. De första skriftliga redogörelserna för kulturell mångfald dyker upp så långt tillbaka som på 400-talet f.Kr. i Herodotos beskrivning av de unika trosuppfattningarna och sederna bland de olika kulturella grupper som bedrev handel längs Svarta havets stränder. Det var dock inte förrän runt 1800-talet f.Kr. som forskare började genomföra systematiska studier av unika kulturella trosuppfattningar och sedvänjor, t.ex. Alexis de Tocqueville skrev om de unika aspekterna av den tidiga amerikanska kulturen och Max Weber analyserade hur religiösa ideologier som utvecklades i Nordeuropa skapade kulturella skillnader i uppfattningar om arbetets mening. Ungefär 100 år senare uppstod fältet kulturantropologi med ett exklusivt fokus på att förstå karaktären av kulturella skillnader runt om i världen. I dag har psykologisk forskning skapat nya kunskaper om kulturella skillnader och likheter genom att kombinera ett antropologiskt fokus på kultur med sofistikerade experimentella metoder som utvecklats inom social och kognitiv psykologi. Detta forskningsområde inom socialpsykologin kallas kulturpsykologi.
Innan psykologer började studera kultur antogs det ofta att kunskap från psykologisk forskning som utförts inom en kultur gällde för alla människor. Detta antagande om den mänskliga psykologins universalitet ifrågasattes när forskare sedan försökte replikera studier i andra kulturer och fann mycket olika resultat för ett antal viktiga fenomen. Psykologiska experiment som visar att människor tenderar att anstränga sig mindre när de arbetar i grupp än när de arbetar ensamma visade till exempel ett motsatt mönster i östasiatiska samhällen. Där tenderar människor att anstränga sig mindre när de arbetar ensamma än när de arbetar i grupp. Vidare visade studier som utfördes i Indien, och senare i Japan, ett motsatt mönster till tidigare forskning som utfördes i USA – att människor tenderar att överskatta personlighetens inflytande och underskatta situationella faktorers inflytande på beteendet.
Bevis för kulturella skillnader
Tre breda typer av bevis har använts för att påvisa kulturella skillnader. För det första har djupgående studier av enskilda kulturer visat att det finns en mängd kulturellt unika sätt för människor att tänka på och engagera sig i mellanmänskliga relationer. I Mexiko till exempel kännetecknas de mellanmänskliga relationerna av en uppriktig betoning på att proaktivt skapa mellanmänsklig harmoni (dvs. simpatfa) även med främlingar. I Japan och Korea visar människor också ett ökat fokus på mellanmänsklig harmoni. Till skillnad från mexikanerna är japanernas omsorg om harmoni dock mer inriktad på relationer med den egna ingruppen (t.ex. vänner och familj), och den upprätthålls genom en mer passiv strategi som går ut på att ”inte störa”. I Förenta staterna skiljer sig omsorgen om interpersonell harmoni åt när det gäller tillfälliga, sociala relationer jämfört med arbetsrelationer. Även om det är vanligt i USA att individer skapar en trevlig och positiv social dynamik i de flesta sammanhang, visar de en tendens att ägna mindre uppmärksamhet åt mellanmänskliga relationer och den övergripande nivån av harmoni i arbetslivet. För att bevisa dessa olika relationella stilar i olika kulturer har forskare till exempel undersökt hur medlemmar i dessa kulturer förmedlar information som kan vara pinsam eller göra andra besvikna. När amerikaner och koreaner talar med vänner eller bekanta använder sig amerikaner och koreaner av indirekta, subtila signaler för att undvika att skämma ut andra när de förmedlar sådana dåliga nyheter. När man däremot talar med någon på jobbet anser amerikaner att det är lämpligare att vara direkt, även om meddelandet innehåller dåliga nyheter för lyssnaren. Koreaner anser däremot att det på jobbet är ännu viktigare att använda subtil kommunikation som förmedlar budskapet men också räddar ansiktet på lyssnaren. Således kan kulturella skillnader i uppmärksamhet på mellanmänskliga angelägenheter vara mer uttalade i vissa miljöer (t.ex. arbete) än i andra miljöer (t.ex. fest).
En andra typ av bevis kommer från multinationella undersökningar som har mätt människors värderingar på alla större kontinenter, i hundratals samhällen. I dessa undersökningsstudier ombeds människor att bedöma hur mycket de håller med om påståenden som ”Det är viktigt att vara fri att fatta egna beslut” och ”Människor definieras av sin koppling till sin sociala grupp”. Denna typ av forskning visar att kulturella grupper fluktuerar avsevärt i hur mycket de värderar individuell autonomi kontra skyldigheter att följa traditioner; jämlikhet kontra respekt för skillnader i status; konkurrens kontra samarbete; och distinktioner mellan ingrupper och utgrupper.
En tredje och övertygande typ av bevis för kulturella skillnader tillhandahålls av tvärkulturella experiment om hur människor uppfattar och reagerar på sin sociala miljö. När experimentella studier presenterar individer från olika kulturer för exakt samma situation, till exempel en video av två personer som pratar med varandra under ett arbetsgruppsmöte, kan mycket olika tolkningar och reaktioner framträda. I många latinamerikanska kulturer lägger man märke till och kommer ihåg hur hårt personerna i videon arbetar och hur bra eller dåligt de kommer överens mellan varandra. I nordamerikanska kulturer tenderar man också att lägga märke till hur hårt personerna arbetar men lägger märke till mycket mindre information om nivån på den interpersonella relationen.
Det finns belägg för att kulturella skillnader är ett resultat av människors erfarenhet av att leva och delta i olika sociokulturella miljöer. Bikulturella grupper, till exempel kinesiska kanadensare eller mexikanska amerikaner, uppvisar ofta psykologiska mönster som ligger någonstans mellan dem som finns i deras moderland (t.ex. Kina eller Mexiko) och dem som finns i deras nya adopterade kultur (t.ex. Kanada eller Förenta staterna). Experimentella bevis visar också (inom vissa områden) på betydande kulturella skillnader mellan olika regioner inom ett samhälle, t.ex. mellan individer från norra respektive södra USA. I relativa termer är en förolämpning mot ens heder ett flyktigt irritationsmoment för nordbor, men en allvarligare förolämpning för sydbor, och även om våld i allmänhet inte tolereras mer bland sydbor än bland nordbor, är det mer sannolikt att det anses motiverat när hedern står på spel.
Kulturella skillnader Konsekvenser
Kulturella skillnader har konsekvenser för i stort sett alla områden inom psykologin. Kulturella skillnader har till exempel konstaterats när det gäller uppfostringsmetoder (utvecklingspsykologi), utbudet av personlighetsdrag i ett samhälle (personlighetspsykologi), hur människor bearbetar information (kognitiv psykologi), effektiva behandlingar av psykiska störningar (klinisk psykologi), samspelet mellan lärare och elever (utbildningspsykologi), motivationsincitament som är viktiga för arbetstagare (organisationspsykologi) och mellanmänskliga stilar (socialpsykologi). Forskning inom vart och ett av dessa områden ger kunskap om hur kulturer kan skilja sig åt och när det är troligt att de är mer lika än olika.
Existensen av kulturella skillnader har betydande konsekvenser för människors dagliga liv, oavsett om det är i skolan, på jobbet eller i någon annan miljö där människor med olika kulturella bakgrunder interagerar. Det är viktigt att inse att mångfald kan betyda mycket mer än skillnader i etnicitet, ras eller nationalitet; kulturell mångfald omfattar också ibland subtila, men viktiga grundläggande skillnader i de antaganden, övertygelser, uppfattningar och beteenden som människor från olika kulturer använder för att navigera i sin sociala värld.