Kvalitativa och kvantitativa data – vad är skillnaden?

Kvalitativa och kvantitativa data – vad är skillnaden?

Dataanalys är omfattande, utforskande och rent ut sagt komplex.

Men när vi tar ett steg tillbaka och försöker förenkla dataanalysen kan vi snabbt se att det handlar om två metoder: Kvalitativa data och kvantitativa data. Dessa två datatyper är helt olika, men utgör ändå all data som någonsin kommer att analyseras.

För att dyka in i dataanalys är det viktigt att förstå de viktigaste skillnaderna mellan kvalitativa och kvantitativa data.

En typ av data är objektiv, exakt och slutgiltig. Den andra typen är subjektiv, tolkande och utforskande. Så, vilken är vilken?

Nu när vi har fått bort skillnaderna ska vi dyka ner i varje typ av data med hjälp av verkliga exempel.

Vad är kvalitativa data?

Kvalitativa data är icke-statistiska och är vanligtvis ostrukturerade eller halvstrukturerade. Dessa data mäts inte nödvändigtvis med hjälp av hårda siffror som används för att utveckla grafer och diagram. I stället kategoriseras de utifrån egenskaper, attribut, etiketter och andra identifierare.

Kvalitativa data kan användas för att ställa frågan ”varför”. Det är undersökande och är ofta öppet tills vidare forskning utförs. Att generera dessa data från kvalitativ forskning används för teoretiseringar, tolkningar, utveckling av hypoteser och inledande förståelser.

Förvånansvärt nog anses identifikationsnummer som ett personnummer (social security number, SSN) eller ett körkort också som kvalitativa eftersom de är kategoriska och unika för en person.

Exempel på kvalitativa data

För att bättre förstå kvalitativa data kan vi ta exemplet med en bokhylla. Följande egenskaper hos denna bokhylla bestämmer kvaliteten på den information som vi har tillgång till om den:

• Gjord av trä
• Byggd i Italien
• Djupt brun
• Gyllene knoppar
• Glatt finish
• Gjuten finish
• Gjord av ek

När vi diskuterar kvalitativa data talar vi om ett specifikt objekts egenskaper. Kvalitativa data fås genom en kvalitativ analys av den detaljerade informationen om den aktuella saken.

Med en bokhylla finns det många sätt att få olika kvalitativ information från olika observatörer. Om någon inte har specifika detaljer om bokhyllan kan de anta att den är tillverkad av teak, inte ek, och att den har en grov yta, inte slät. På samma sätt kan vi också diskutera vilken typ av ek den är tillverkad av eller vilken del av Italien den kommer från.

Så kan kvalitativa dataidentifierare vara subjektiva, vilket gör analysen av kvalitativa data till en komplex process med många möjligheter och strukturer.

Vad är kvantitativa data?

I motsats till kvalitativa data är kvantitativa data statistiska och typiskt sett strukturerade till sin natur – vilket innebär att de är mer rigida och definierade. Denna datatyp mäts med hjälp av siffror och värden, vilket gör den till en mer lämplig kandidat för dataanalys.

Där kvalitativa data är öppna för utforskning är kvantitativa data mycket mer koncisa och slutna. De kan användas för att ställa frågorna ”hur mycket” eller ”hur många”, följt av slutgiltig information.

Typer av kvantitativa data och exempel

Kvantitativa data kan delas in i ytterligare underkategorier. Dessa kategorier kallas diskreta och kontinuerliga data.

Diskreta data

Diskreta data är bara data som inte kan delas upp i mindre delar. Denna typ av data består av heltal (positiva och negativa tal, t.ex. -100, 10, 100 och så vidare) och är ändliga (vilket innebär att de når en gräns).

Några exempel på diskreta data är hur mycket växelpengar du har i fickan, hur många iPhones som såldes förra året och hur mycket trafik som kom till din webbplats idag.

En annan viktig notering är att diskreta data tekniskt sett kan vara kategoriska. Till exempel är antalet basebollspelare i ett lag som är födda i Mexiko hela och diskreta.

Kontinuerliga data

Kontinuerliga data är data som kan brytas ned i oändlighet i mindre delar eller data som kontinuerligt fluktuerar.

Några exempel på kontinuerliga data är hastigheten på ditt tåg under morgonpendlingen, den tid det tar dig att skriva en artikel, din vikt och din ålder.

Vilken datatyp är bättre för dataanalys?

När vi nu har brutit upp brödet och smöret av kvalitativa och kvantitativa data är det dags att fundera över vilken typ som är bättre för dataanalys.

Kvalitativa data kommer nästan alltid att betraktas som ostrukturerade data eller halvstrukturerade. Denna typ av data är löst formaterad med mycket lite struktur. På grund av detta kan kvalitativa data inte samlas in och analyseras med konventionella metoder.

Att skapa mening i kvalitativa data kan vara tidskrävande och dyrt, även om det finns metoder för att ”strukturera” dessa data.

Till exempel skulle man kunna tillämpa metadata för att beskriva en ostrukturerad datafil. Alt-text är en typ av metadata som tillämpas på bildfiler för att hjälpa sökmotorer som Google, Bing och Yahoo att indexera relevanta bilder.

Den ökade användningen av NoSQL-databaser har gjort insamlingen och lagringen av kvalitativa data mycket mer hanterbar. Det är dock fortfarande en uppförsbacke innan man kan utnyttja dessa data helt och hållet.

Kvantitativa data kommer nästan alltid att betraktas som strukturerade data. Denna typ av data är formaterad på ett sätt så att den snabbt kan organiseras och sökas i relationsdatabaser. Det kanske vanligaste exemplet på strukturerade data är siffror och värden som finns i kalkylblad.

Då kvantitativa data och strukturerade data går hand i hand är kvantitativa data i allmänhet att föredra vid dataanalys.

Kvantitativ vs. kvalitativ forskning

Kvantitativ forskning är en numerisk och statistisk analys av statistiska och numeriska data (siffror och statistik). Å andra sidan behandlar kvalitativ forskning öppna och icke-numeriska data (begrepp, beskrivningar, betydelser, ord med mera).

Typer av kvalitativa forskningsmetoder

Kvalitativa forskningsmetoder fokuserar på kvalitativa datainsamlingsmetoder för att studera och observera en målgrupp och dra slutsatser från de insamlade uppgifterna. Denna forskningsmetod förlitar sig mer på subjektiva egenskaper som bestäms av kvalitativa metoder. Här är några av de vanligaste kvalitativa forskningsmetoderna.

Fokusgrupper

Fokusgruppsforskningsmetoden är en av de mest använda kvalitativa forskningsmetoderna vid datainsamling. En fokusgrupp består av ett visst antal respondenter (5-10) som fungerar som ett kluster. Du kan skicka en online-enkät eller ett frågeformulär till en fokusgrupp för att få deras feedback eller åsikter om en specifik fråga och registrera deras svar för snabb dataanalys.

För att bilda och hantera fokusgrupper kan det vara en komplex och kostsam process. Den används av företag som kanske vill lansera en ny produkt för att studera marknaden och få insikt i målgruppens behov, preferenser och beteendemässiga drag.

Etnografisk forskning

Etnografisk forskning innebär att man observerar och studerar forskningsämnen på en specifik geografisk plats. Denna geografiska plats kan sträcka sig från en liten enhet till ett stort land i världen. Etnografisk forskning hjälper till att studera kulturer, beteenden, trender och smärtpunkter i en naturlig miljö. Återigen är detta en tidskrävande och utmanande forskningsmetod och kan inte begränsas till en viss period.

Fallstudie

En fallstudie är en djupgående analys som främst används inom samhälls- och utbildningsvetenskap. Den kan göras av vilken organisation som helst, stor eller liten, för att dra en detaljerad slutsats om ett ämne. En fallstudie är också en av de mest okomplicerade men mest tidskrävande forskningsmetoderna som inbegriper datainsamling från flera källor.

Narrativ

Den narrativa forskningsmetoden bygger på att utveckla eller skapa en berättelse. Du sätter ihop en serie händelser och skapar en berättelse kring ett observerat ämne. Den här undersökningsmetoden visar hur en liten enhet kan påverka en viktig händelse och fastställa dess samband.

Fenomenologi

Fenomenologi är en annan undersökningsmetod som tar hänsyn till en specifik händelse eller ett specifikt fenomen för kvalitativ datainsamling. Den hjälper en observatör att förstå hur, varför och vilket fenomen som inträffar och dess inverkan på den aktuella frågan. Fenomenologin använder sig av olika datainsamlingsmetoder, från dokument, videor, intervjuer till att besöka en plats, uppleva fenomenet och beskriva hur det har utvecklats och utvecklats över tid.

Grundad teori

Grundad teori fokuserar på att förklara resonemanget bakom en händelses uppkomst. Urvalsstorleken som används för grundad teori är vanligtvis under hundra försökspersoner och utvärderar hur något händer vid en viss tidpunkt.

Typer av kvantitativa forskningsmetoder

Kvantitativa forskningsmetoder använder å andra sidan kvantitativa metoder för datainsamling och analys. Det är en numerisk och statistisk forskningsmetod som använder siffror och statistik för rimliga och definitiva slutsatser. Här är några av de vanligaste kvantitativa forskningsmetoderna.

Korrelation

En korrelationsforskningsmetod studerar förhållandet mellan två eller flera variabler som är likartade och beroende av varandra. Den visar hur en variabel påverkar den andra och vice versa. Korrelationsforskning använder matematisk analys för att analysera insamlade data. Resultaten kan presenteras i ett diagram eller genereras i statistik för att komplettera forskningsresultaten.

Experimentell

En experimentell forskningsmetod är en teoretisk forskningsmetod. Den fokuserar på en teori för att skilja mellan riktiga och felaktiga påståenden. Denna forskningsmetod hjälper till att verifiera ett argument och används främst inom naturvetenskapen.

Casual-comparative

Casual-comparative jämför två variabler som inte är relaterade. Den ena är beroende och den andra är oberoende. Den kallas också kvasiexperimentell forskning och fastställer orsakssambandet mellan dessa variabler.

Surveyforskning

Surveyforskning är en av de mest använda forskningsmetoderna inom områden från utbildning till politik till ekonomi med mera. Organisationer använder den för att samla in feedback om sina produkter från slumpmässiga respondenter genom enkäter, frågeformulär och andra inmatningsmetoder. De insamlade uppgifterna analyseras sedan för att få fram kvantitativa resultat.

Hur väl känner du till skillnaden?

För att stärka din förståelse för kvalitativa och kvantitativa uppgifter kan du tänka på några sätt i ditt liv där båda kan tillämpas.

Förbered dig på dig själv som exempel. För att skaffa kvalitativa data kan du tänka på identifierare som färgen på dina kläder, typ av hår och näsform. När det gäller kvantitativa data, tänk på mätbara saker som din längd, vikt, ålder och skostorlek.

Med ett fast grepp om kvalitativa och kvantitativa data kan du börja förstå analysen av stora datamängder.