Levin Papantonio Rafferty – Personal Injury Law Firm
Aripiprazol, som säljs av Bristol-Meyers Squibb under handelsnamnet Abilify, är en atypisk eller ”andra generationens” antipsykotisk medicinering som vanligen ordineras för behandling av schizofreni, bipolär sjukdom och depression. Abilify fick ursprungligen grönt ljus av FDA 2002 och godkändes för behandling av depression 2007. Det ingår i en klass av läkemedel som kallas ”dopaminagonister”, även om aripiprazol i sig självt klassificeras som en ”partiell dopaminagonist”.
Dopamin är en biokemisk substans i hjärnan som fungerar som en neurotransmittor – med andra ord överför den signaler till och från hjärnan. Även om dopamin har många olika funktioner – bland annat muskelkontroll, reglering av njurfunktionen och som vasodilator – förknippas det oftast med hjärnans ”njutningscentra” och spelar en viktig roll i beroendeframkallande beteenden. I en artikel från 2013 i brittiska Guardian beskrevs dopamin som ”nörden på poolpartyt som ger en löpande kommentar om hur väl du klarar dig med de frestelser som erbjuds”.
Det är dock lite mer komplicerat än så. Dopamin är inte bara en kemikalie för att ”må bra”. Mer exakt är det en signal som talar om för hjärnan när man närmar sig en belöning. Den aktiverar inte bara hjärnans belöningsvägar när man har uppnått ett önskat resultat. Dessa vägar aktiveras även i de fall då försökspersonen har kommit nära den önskade belöningen men inte lyckats uppnå den.
Det är det som gör att missbrukare fortsätter att söka efter nästa ”high”. När det gäller tvångsbeteenden som spelande uppmuntrar dopaminet subjektet att fortsätta försöka, även när de förlorar. I en studie av roulettspelare från 2010 fann forskarna lika mycket dopaminaktivitet i hjärnan hos spelare som precis hade missat att träffa de lyckliga numren som hos dem som hade vunnit jackpotten. Det signalerar inte bara glädje över att uppnå sina önskemål, utan visar också hur nära en person var att lyckas – och uppmuntrar honom eller henne att fortsätta att försöka.
Detta kan vara bra när det gäller aktiviteter som innebär utveckling av mentala och fysiska färdigheter. Det är det som gör att en musiker fortsätter att öva på skalor och etudier och motiverar en idrottsman att fortsätta träna. Tyvärr vet dessa dopaminbanor inte skillnaden mellan att förbättra en färdighet genom egna ansträngningar och att ha tur.
Samma princip gäller för en spelare. Varje ”nästan missad” uppmuntrar subjektet att fortsätta att satsa sina pengar. Det kan leda till en form av beroende – och som många tillfrisknande missbrukare kommer att vittna om, kommer det till slut så långt att aktiviteten inte längre ger njutning – men de är tvungna att fortsätta med beteendet helt enkelt för att slippa må dåligt.
Dopaminagonister som aripiprazol aktiverar dopaminreceptorerna i hjärnan, vilket bokstavligen öppnar upp dessa vägar. Bland de resulterande biverkningarna finns eufori, ökad orgasmisk aktivitet och patologiska beroenden som inkluderar tvångsspelande, shopping, binge eating och sexuellt beteende.
Medan fullständiga dopaminagonister binder till hela skalan av receptorer, binder Abilify – en ”partiell” agonist – endast till vissa receptorer. En av dem är 5-HT2C-receptorn, som binder till serotonin. Detta är en neurotransmittor som är förknippad med reglering av känslomässiga tillstånd – särskilt till positiva känslor – samt aptit och minne/kognitiv funktion. Det är en förklaring till hur Abilify kan få vissa patienter att ägna sig åt tvångsbeteenden – något som tillverkaren borde ha varit medveten om, och definitivt borde ha meddelat FDA och varnat patienterna när de blev medvetna om det.