Makedonien får nytt namn och avslutar 27-årig tvist med Grekland
Makedonien kommer nu att heta Republiken Nordmakedonien efter att landets premiärminister nått en överenskommelse med sin grekiska motsvarighet. Ett monument över Alexander den store ses i centrala Skopje på söndagen. Robert Atanasovski/AFP/Getty Images hide caption
toggle caption
Robert Atanasovski/AFP/Getty Images
Makedonien kommer nu att heta Republiken Nordmakedonien efter att landets premiärminister nått en överenskommelse med sin grekiska motsvarighet. Ett monument över Alexander den store ses i centrala Skopje på söndagen.
Robert Atanasovski/AFP/Getty Images
Sedan Republiken Makedonien förklarade sin självständighet 1991 har Grekland stridit mot landet om dess namn. I dag avslutades det 27 år långa dödläget när de två nationerna äntligen kom fram till en lösning: Den före detta jugoslaviska republiken får ett nytt namn, Republiken Nordmakedonien.
”Det finns ingen väg tillbaka”, sade Makedoniens premiärminister Zoran Zaev vid en presskonferens, rapporterar Reuters, efter att ha talat med sin grekiska motsvarighet Alexis Tsipras. ”Vårt bud i kompromissen är ett definierat och exakt namn, ett namn som är hedervärt och geografiskt exakt – Republiken Nordmakedonien.”
När Jugoslavien upplöstes förklarade en av dess delar sig själv som Republiken Makedonien. Men dess södra granne, Grekland, har regioner som använder samma namn, och båda länderna hävdade att de hade rättmätiga anspråk på det.
”Vi har en överenskommelse. Jag är glad eftersom vi har ett bra avtal som täcker alla de förutsättningar som den grekiska sidan ställt upp”, sade Tsipras enligt Radio Free Europe/Radio Liberty.
Frågan har varit hetsig, och en fråga med mycket reella återverkningar för Makedonien: Det har inte kunnat ansluta sig till Europeiska unionen eller Nato eftersom Grekland motsatte sig dess namn. Landet upptogs i FN som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien på grund av Greklands invändning.
Uttalandena från diplomater som basunerar ut dagens uppgörelse återspeglar frågans språkliga olämplighet. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hänvisar i sitt uttalande till ”avtalet mellan Aten och Skopje” i stället för att nämna länderna.
”Detta historiska avtal är ett bevis på många års tålmodig diplomati och på dessa två ledares vilja att lösa en tvist som alltför länge har påverkat regionen”, sade Stoltenberg. ”Jag uppmanar nu båda länderna att slutföra det avtal som de två ledarna har nått. Detta kommer att sätta Skopje på väg mot ett Nato-medlemskap. Och det kommer att bidra till att befästa fred och stabilitet på hela västra Balkan.”
I februari, som NPR:s Joanna Kakassis rapporterade, marscherade mer än 140 000 greker till parlamentet i Aten som en del av en ”Makedonien är Grekland”-manifestation och skanderade att namnet ”finns i vår själ”. Frågorna går djupt in i båda länderna, förklarar hon, och involverar en historisk figur från 25 århundraden sedan:
Grekland har en nordlig provins som heter Makedonien, som också är vaggan för det antika Makedonien och dess mest kända ledare, Alexander den store. Grekland betraktar Makedonien som en icke förhandlingsbar del av sin historia. Dess granne anser däremot att Alexander – som införlivade dess land i ett imperium som sträckte sig till Indien – är en del av den lokala identiteten. Makedoniens flagga pryds av Verginas sol – en symbol som förknippas med Alexanders och hans far Philips dynasti.
Som ett resultat av detta har tidigare grekiska regeringar hävdat att Republiken Makedonien – liten, utarmad och med praktiskt taget ingen militär styrka – också har territoriella planer på sin provins.
Så Grekland kallar sin granne för Skopje, efter huvudstaden, eller Fyrom, akronymen för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, det provisoriska namn under vilket landet upptogs i FN.
Förra veckan ägde protester rum i både Grekland och Makedonien mot den föreslagna kompromissen.
Matthew Nimetz, en pensionerad amerikansk diplomat, har varit FN:s medlare i frågan sedan 1994. Han sade till BBC förra året att han förmodligen har tillbringat mer tid med att tänka på ordet ”Makedonien” än någon annan, även i själva landet.
I ett uttalande gratulerade Nimetz de två premiärministrarna till att ha nått en överenskommelse: ”Jag tvivlar inte på att detta avtal kommer att leda till en period av förbättrade förbindelser mellan de två grannländerna och framför allt mellan deras folk.”