N.W.A
N.W.A, i sin helhet Niggaz Wit Attitudes, amerikansk hiphopgrupp från Compton, Kalifornien, vars populära, kontroversiella musik innehöll explicita referenser till gängliv, droger, sex och avsmak för auktoriteter, särskilt polisen. Gruppens fem kärnmedlemmar var Eazy-E (Eric Wright, född den 7 september 1964 i Compton, Kalifornien, USA). 26 mars 1995 i Los Angeles), Dr. Dre (Alias Andre Young; född 18 februari 1965 i Compton, Kalifornien), Ice Cube (Alias O’Shea Jackson; född 15 juni 1969 i Los Angeles, Kalifornien), MC Ren (Alias Lorenzo Patterson; född 14 juni 1969 i Compton, Kalifornien) och DJ Yella (Alias Antoine Carraby; född 11 december 1961 i Compton, Kalifornien). Senare medlemmar var Arabian Prince (Kim Nazel, född 17 juni 1965 i Inglewood, Kalifornien) och The D.O.C. (Tracy Curry, född 10 juni 1968 i Dallas, Texas). Gruppen anses allmänt ha populariserat gangsta rap-genren inom hiphopmusiken och ökat framträdandet av hiphopscenen på västkusten.
N.W.A bildades 1987 av Eazy-E, en avhoppare från gymnasiet och knarklangare som bodde i Compton. Med hjälp av knarkpengar startade Eazy-E ett skivbolag, Ruthless Records, tillsammans med den mångårige industrimannen Jerry Heller. Eazy-E rekryterade sedan Dr. Dre – som var medlem i gruppen World Class Wreckin’ Cru – och Ice Cube – medlem i rapgruppen C.I.A. (Cru’ in Action!) – för att skriva för bolaget. På Dr. Dre’s förslag gick Eazy-E med på att skriva kontrakt med New York-gruppen H.B.O. till Ruthless, men när gruppen tackade nej till Ice Cube och Dr. Dre’s låt ”The Boyz-n-the-Hood” spelade Eazy-E, med lite coachning från sina nya partners, in låten själv. Resultatet – Eazy-E:s första singel – blev en hit.
Gruppens första singel, ”Panic Zone”, med de tre grundarna av N.W.A. och den nya medlemmen Arabian Prince, släpptes den 13 augusti 1987. Den fanns också med på samarbetsalbumet N.W.A. and the Posse, som släpptes den 6 november 1987. Eazy-E:s ”Boyz-in-the-Hood” (omgjord sedan den först släpptes) fanns också med på albumet, tillsammans med ”8 Ball” och ”Dope Man”, som båda remixades senare på Straight Outta Compton.
Efter utgivningen av N.W.A. and the Posse lämnade Ice Cube gruppen under ett år för att studera ritningsteknik vid Phoenix Institute of Technology. När han återvände 1988 spelade gruppen in och färdigställde Eazy-E:s soloalbum Eazy-Duz-It (Dr. Dre och DJ Yella gjorde det mesta av produktionen, medan MC Ren och Ice Cube skrev de flesta texterna), samt deras magnum opus Straight Outta Compton, som inkluderade gruppens sjätte och sjunde medlemmar, Arabian Prince och The D.O.C.
Släppt under Priority Records och Ruthless Records den 8 augusti 1988 beskriver Straight Outta Compton sina skapares liv i detalj via en blandning av trumtung produktion, samplingar, skrapningar från skivspelare och aggressiva, ofta profana texter. Denna ”verklighetsrap”, som Ice Cube en gång kallade den, erbjuder ocensurerade tankar om kvinnor, knarklangning, gängverksamhet och polisbrutalitet – ämnen som ännu inte hade utforskats så öppet för en så bred publik i någon musikgenre. En sådan uppriktighet hade dock ett pris; låtar som ”Fuck tha Police” (ursprungligen med titeln ”_ _ _ _ _ _ tha Police (Fill in the Blanks)”) och ”Gangsta Gangsta” kritiserades för att de skildrade våld och annat olagligt beteende, särskilt, i den förstnämnda, mot polisen. ”Gangsta Gangsta” innehåller också homofobiska glåpord, och ”I Ain’t Tha 1” – liksom de flesta av N.W.A:s låtar – innehåller osubtila sexistiska berättelser. De artister som bildade gruppen, särskilt Ice Cube, Dr. Dre och Eazy-E, fortsatte att göra kontroversiell musik senare i sina solokarriärer.
Inget kunde dock jämföras med den kontrovers som omgav ”Fuck tha Police”. Låten parodierar en brottmålsrättegång, där Ice Cube, MC Ren och Eazy-E vittnar mot polisen inför en domare (Dr. Dre). Texterna – och även åklagarna – kritiserar starkt polisen för att stereotypisera, felaktigt arrestera och till och med brutalisera minoriteter. I sina verser uttalar Ice Cube, MC Ren och Eazy-E också hot mot poliser; dessa texter var föremål för den största kontroversen, även om deras alarmerande innehåll var effektivt för att skapa en konversation om rasism och militarisering inom poliskåren. Låten blev alltmer relevant några år senare i kölvattnet av Rodney King-misshandeln, och den fortsatte att användas som protestlåt långt in på 2000-talet.
Kort efter albumets utgivning skickade FBI ett varningsbrev till Priority Records och N.W.A. angående ”Fuck tha Police”, som byrån ansåg vara uppviglande. Även om få radiostationer sände låten fick den en hel del uppmärksamhet. Faktum är att det är troligt att FBI-brevet ökade försäljningen av albumet, som nådde 750 000 exemplar innan gruppen gav sig ut på turné 1989. Albumet, som också innehåller hitten ”Express Yourself”, nådde så småningom trippelplatinstatus och anses allmänt vara ett av de mest inflytelserika hiphopalbumen genom tiderna.
I december 1989, drygt ett år efter att Straight Outta Compton släppts, lämnade Ice Cube gruppen på grund av en royaltytvist. Efter att ha skrivit många av albumets texter och medverkat på flera av dess låtar ansåg Ice Cube att han inte fick tillräckligt betalt för sina bidrag. Hans relation med Heller, gruppens manager, försämrades snabbt på grund av tvisten, och Ice Cube lämnade gruppen för att satsa på en solokarriär, där han vid flera tillfällen förolämpade Heller och de återstående medlemmarna i N.W.A. i sina texter. Tvisten löstes utanför domstol 1990.
N.W.A., som nu bestod av fem medlemmar (Eazy-E, Dr. Dre, DJ Yella, MC Ren och The D.O.C.), släppte sin skiva med förlängd speltid (EP) 100 Miles and Runnin’ den 14 augusti 1990. EP:n innehåller ett antal referenser till Ice Cube, bland annat taggen ”Benedict Arnold” på låten ”Real Niggaz”, som återkommer på gruppens andra och sista studioalbum Efil4zaggin (även känd som Niggaz4Life). Albumet släpptes den 28 maj 1991 under Ruthless Records och Priority Records och nådde inte upp till samma framgång som Straight Outta Compton. Det hamnade dock på första plats på Billboard 200-listan under sin andra vecka, och dess produktion, som till största delen gjordes av Dr. Dre, anses vara en vattendelare i hiphopljudets historia. Den ökade också rivaliteten mellan Ice Cube och de återstående medlemmarna i N.W.A. Månader senare släppte Ice Cube sitt andra soloalbum, Death Certificate, som innehöll det minnesvärda N.W.A-diss-spåret ”No Vaseline”.
Dr. Dre hade blivit missnöjd med sitt avtal med Ruthless Records vid tiden för Efil4zaggins utgivning. I början av 1992 lämnade han och The D.O.C. N.W.A. och Ruthless Records för Death Row Records, vilket i praktiken innebar slutet för N.W.A. De återstående medlemmarna (Eazy-E, MC Ren och DJ Yella) fortsatte sina solokarriärer, men återförenades ibland för att samarbeta på ny musik. (Med hjälp av DJ Yella hade Eazy-E den största framgången av de tre.) Under tiden hade Dr. Dre och Ice Cube tur i sina solokarriärer, och snart inledde Dr. Dre och Eazy-E sin egen rivalitet som skulle fortsätta fram till Eazy-E:s aidsrelaterade död den 26 mars 1995.
Dr. Dre och Ice Cube fortsatte att göra musik långt in på 2000-talet och etablerade sina egna arv som banbrytande figurer inom hiphop, men N.W.A behåller ett arv som ett medel för urbana kommentarer och som en transfigurativ kraft i hiphopens historia. År 2015 släpptes en biopic om gruppen, Straight Outta Compton, på biograferna och fick ett varmt kommersiellt och kritiskt mottagande. Året därpå blev N.W.A invald i Rock and Roll Hall of Fame.