PMC
Diskussion
Sensoriska förändringar, minskad synskärpa och försämrad proprioception och det vestibulära systemet minskar omgivningens stimuli och gör individer mer mottagliga för att ramla, vilket kräver ett mångfacetterat tillvägagångssätt för att minska risken för sådana fall. Integrerade åtgärder och specialiserad vård används för att övervaka den population som löper störst risk och uppmuntra dem att vidta förebyggande åtgärder för att minimera risken för framtida fall1112.
Av de 257 personerna med yrsel var 76,3 % kvinnor. Denna könsfördelning stämmer överens med studier som har visat att kvinnor är känsliga för yrsel, eventuellt på grund av hormonella förändringar, och även med det faktum att kvinnor oftare söker sig till sjukvården1314.
Den här studien undersökte endast personer över 60 år och fann en förekomst av yrsel på 52,1 %. Yrsel har betraktats som ett geriatriskt syndrom, ett multifaktoriellt hälsotillstånd som beror på de kumulativa effekterna av brister i flera system som gör äldre personer mer sårbara för situationella utmaningar. Åldrandet orsakar balansförlust och förändringar i muskel- och benmassa15.
Fallolyckor och deras konsekvenser för äldre har antagit epidemiska dimensioner i Brasilien. Kostnaderna för den äldre person som faller och får en fraktur är oöverskådliga; värre är att hela familjen drabbas när den äldre personen med en fraktur kräver sjukhusvistelse och/eller kirurgisk behandling. Kostnaderna för hälso- och sjukvårdssystemet är också höga4.
Sammanfattningsvis kan yrsel orsaka fysiska, funktionella och känslomässiga förändringar hos äldre personer och kan leda till andra hälsoproblem som fall och frakturer. Därför föreslås både förebyggande och behandling för att förbättra livskvaliteten hos dessa personer.
Farmakologisk behandling av yrsel bör användas med försiktighet och endast under en kort tidsperiod på grund av att den stör den naturliga kompensationen av det centrala nervsystemet (CNS). När sådan behandling är lämplig, som vid fall av yrsel som varar mer än några dagar, måste den dras tillbaka gradvis under några dagar16. Det är viktigt att komma ihåg att äldre personer oftare har komorbiditeter och därför använder flera olika mediciner, vars interaktioner kan orsaka oönskade effekter som yrsel. Därför är en detaljerad anamnes inklusive alla använda läkemedel en viktig del av den diagnostiska utredningen av äldre patienter med yrsel.
Hypertoni hos äldre kräver konstant användning av läkemedel och kan också orsaka yrsel. En studie av terapeutisk intervention hos patienter med hypertoni som genomfördes hos 49 personer av referenscentret för socialt arbete i Fortaleza visade att även om över 50 % av deltagarna endast använde sig av icke-farmakologiska behandlingsmodaliteter, såsom kost och motion, rapporterade 49 % biverkningar Av dessa var de mest frekvent nämnda polyuri och yrsel (29 % vardera)17.
Drömkänsla kan ibland vara ett symtom på hypertensiv kris. Enligt Feitosa-Filho18 är hypertensiv kris ett kliniskt tillstånd som kännetecknas av en plötslig ökning av blodtrycket (till ≥180/120 mmHg) tillsammans med symtom som kan vara milda (huvudvärk, yrsel och tinnitus) eller allvarliga (dyspné, bröstsmärta, koma och till och med död) med eller utan akut lesion av ett målorgan. Därför kan yrsel vara det första varningstecknet för att styra patienten eller klinikern att undersöka möjligheten av hypertoni.
Benign paroxysmal positionell svindel (BPPV) rapporterades drabba 36,7 % av en äldre population med perifera vestibulära störningar och står för 33 % av klagomålen på yrsel inom primärvården19. Sczepanek et al.20 bekräftade att BPPV är den vanligaste underdiagnostiserade orsaken till yrsel hos äldre inom primärvården. Därför bör primärvårdspersonal ägna mer uppmärksamhet åt vanliga vestibulära störningar.
Svindel kan påverka äldres livskvalitet. ”Dizziness Handicap Inventory” (DHI) utvecklades för att mäta de självupplevda nivåerna av fysiskt, funktionellt och emotionellt handikapp i samband med yrsel. Dessa symtom kan ge upphov till frustration, rädsla för att gå ut ensam eller stanna hemma ensam, oro för självbilden, störd koncentration, känslor av misslyckande, förändringar i familje- eller sociala relationer och depression2122.
Prevalensen av högt blodtryck hos äldre är högre än 60 % och håller på att bli den avgörande faktorn för sjuklighet och dödlighet i denna population, vilket kräver en korrekt identifiering av problemet och lämpliga terapeutiska metoder23.
En studie som utfördes med hjälp av data från Health, Welfare, and Aging in Latin America and the Caribbean Project (SABE) från 1 769 äldre personer i São Paulo visade att denna population huvudsakligen var kvinnor (58,8 %) och att hypertoni var det vanligaste kroniska tillståndet (53,4 %)24.
I vår undersökning rapporterade 62,5 % av deltagarna hypertoni; av dessa var 66,9 % kvinnor och 33,1 % män. I en tvärsnittsstudie med ett randomiserat urval av 892 personer som representerade den vuxna befolkningen i staden Campo Grande, MS, fann Souza et al.25 att prevalensen av hypertoni var 41,4 % totalt, 51,8 % hos män och 33,1 % hos kvinnor. Av de 370 personerna med hypertoni var endast 69,18 % medvetna om sin sjukdom (p < 0,001). Man bör komma ihåg att hypertoni var självrapporterat i vår studie, så det är högst troligt att antalet personer med hypertoni var större än vad som rapporterats.
En studie av de 110 489 invånarna i staden Catanduva i São Paulo med hjälp av ett slumpmässigt urval av 688 vuxna (>18 år), 286 män och 402 kvinnor, fann en prevalens av hypertoni på 31,5 %. Prevalensen hos män var 33,9 % och varierade från 9 % i gruppen 18-29 år till 44 % bland dem som var 70-99 år26.
Alves et al.24 visade i sin studie att kroniska sjukdomar starkt påverkar de äldres funktionsförmåga. Förekomsten av hypertoni ökade sannolikheten för att en äldre person skulle vara beroende av instrumentella aktiviteter i det dagliga livet med 39 %.
Hypertoni (HBP) är en allvarlig cirkulationssjukdom som kan påverka de perifera och/eller centrala auditiva och vestibulära systemen. Många studier på äldre personer har behandlat sambandet mellan hypertoni och yrsel och/eller svindel. En studie som jämförde frekvensen av yrsel hos äldre patienter med och utan hypertoni i 238 försökspersoner visade att 23,8 % av hypertonipatienterna rapporterade yrsel medan 16 % av de icke hypertoniska försökspersonerna rapporterade yrsel, men att det inte fanns något signifikant samband27.
Användningen av endast självrapporterad information om förekomsten av hypertoni är en begränsning i vår studie. Enligt Zaitune et al.28 hjälper morbiditetsinformation till att identifiera individer som har fått en diagnos minst en gång under sin livstid, men utelämnar dem som inte är medvetna om sin hypertoni och kan därmed underskatta prevalensen. Andra studier har dock funnit att prevalensen av hypertoni som självrapporterats under en intervju visade sig vara en giltig uppskattning av prevalensen av hypertoni i befolkningen.
Hypertoni är en av de vanligaste sjukdomarna hos äldre och ställer enorma krav på hälso- och sjukvårdssystemet. Yrsel är den vanligaste orsaken till fallolyckor hos äldre, vilket påverkar livskvaliteten i denna population samt medför orimliga kostnader till följd av frakturer. Det är viktigt att ägna mer uppmärksamhet åt dessa tillstånd och att genomföra förebyggande åtgärder och utveckla hälsofrämjande program för primärvården.