Prevalens av förmaksseptalneurysm hos patienter med migrän och patent foramen ovale i samband med ischemisk stroke
Och även om effekterna av ASA inte är helt klarlagda har förekomsten av ASA identifierats som en av riskfaktorerna för kryptogen stroke. Eftersom patienter med migrän är mer predisponerade för PFO ökar även deras risk för ASA. För att analysera detta samband ytterligare genomförde forskare en retrospektiv studie om patienter med migrän och PFO och dess samband med ASA.
I denna studie delades patienter med migrän och PFO in i två grupper: grupp A för patienter med ASA och grupp B för patienter utan ASA. Grundläggande egenskaper var likartade mellan de två grupperna, men patienterna i grupp A hade ökad frekvens av ischemiska hjärnskador (11,3 % vs 6,2 %, P = 0,038), migrän med aura (32,5 % vs 21,1 %, P = 0,040) och betydligt större PFO-storlek (medianstorlek; 2,6 mm vs 2,1 mm, P = 0,007).
Alla patienter genomgick en PFO-stängning antingen med hjälp av Cardi-O-Fix PFO-ocklusivare eller Amplatzer PFO-ocklusivare. Ingreppet var framgångsrikt hos alla patienter och ingen patient drabbades av transitoriska ischemiska attacker eller stroke efteråt. Två patienter utvecklade dock paroxysmalt förmaksflimmer: För att analysera skillnaderna i migränens svårighetsgrad använde utredarna headache impact test-6 (HIT-6). Före operationen var baslinjevärdena för HIT-6 61 och 63 för grupperna A och B, respektive. Vid uppföljningen efter ett år var den genomsnittliga HIT-6-poängen 36 i båda grupperna, vilket tyder på en drastisk minskning från baslinjen. Inga signifikanta skillnader före och vid 1-årsuppföljningen efter PFO-stängning sågs mellan de två grupperna.
Med utgångspunkt i resultaten drog utredarna slutsatsen att förekomsten av ASA hos patienter med migrän och PFO är förknippad med tyst stroke, större PFO-storlek och migrän med aura. På grund av liknande HIT-6-poäng mellan de två grupperna verkar det dock inte finnas några skillnader i migränens svårighetsgrad.