Repression och förträngning inom psykologin:

Tyvärr används dessa termer synonymt, men de betyder inte samma sak. Repression och undertryckande är helt olika begrepp. Här kommer vi att belysa skillnaderna mellan de två.

Vidste du det?

Sigmund Freud hänvisade till repression som ”den hörnsten på vilken hela psykoanalysens struktur vilar” och gav den stor betydelse i processen att förstå och återkalla förträngda minnen.

Användningen av termerna ”förtränga” och ”undertrycka”, och i förlängningen ”repression” och ”undertryckande”, är ganska vanlig i vårt talade språk. Så mycket att dessa termer ofta (felaktigt) används synonymt och utbytbart. Men de har inte bara olika konnotationer, utan när de studeras inom psykologins parametrar, och framför allt i förhållande till försvarsmekanismer, framträder skillnaderna tydligt.

Vill du skriva för oss? Jo, vi letar efter bra skribenter som vill sprida ordet. Ta kontakt med oss så pratar vi…

Låt oss arbeta tillsammans!

I följande PsycholoGenie-artikel kommer vi att fördjupa oss i dessa två försvarsmekanismer och belysa skillnaderna i deras funktionssätt.

VAD ÄR FÖRSVARSMekanismer

För att bättre förstå dessa begrepp och belysa dessa skillnader är det absolut nödvändigt att man vet vad försvarsmekanismer är.

Som människa möts vi ständigt och kontinuerligt av stimuli, både negativa och positiva. En del av stimuli (vanligen negativa) kan vara så intensiva att de, om de möts i all sin kraft och intensitet, kan fräsa sönder en människas psykiska hälsa. För att minska intensiteten utvecklar en person vissa försvarsmekanismer. Dessa är omedvetna copingtekniker som används för att man bättre ska kunna hantera de negativa, obehagliga, hotfulla och oönskade impulserna. Eftersom dessa verktyg spelar på en undermedveten nivå kan man inte lätt identifiera dem.

REPRESSION VS. SUPPRESSION

Suppression hänvisar till handlingen att medvetet undertrycka sina känslor, tankar och önskningar. Detta innebär att man är medveten om att en viss känsla, tanke eller önskan har gjort sig gällande och att man gör en medveten ansträngning för att inte uppehålla sig vid den – dels genom att inte tänka på den (internt) och dels genom att inte agera på den (externt). Skälen till varför man gör detta kan vara många – antingen är impulsen olämplig och felaktig eller så kan det vara tidsbrist som spelar in. Oavsett vad som är fallet ger man upp kontrollen över sina impulser och tvingar dessa impulser att ligga i dvala. På så sätt är man också medveten om möjligheten att dessa impulser och tankar kan komma att göra entré igen, och att man måste ta itu med dem vid den tidpunkt då de gör det.

Exempel

Jag inser plötsligt att jag är hungrig, men eftersom jag sitter på lektionen och inte kan göra något åt det, undertrycker jag hungerkänslorna och koncentrerar mig på resten av föreläsningen.

Vad är repression

Repression hänvisar till den undermedvetna handlingen att inte erkänna eller agera på sina känslor, tankar och önskningar. Så mycket att man förnekar deras själva existens. När det gäller repression är personen inte ens medveten om att dessa impulser gör sig gällande. Detta blir möjligt antingen på grund av den form som de gör sig gällande i så att de inte kan erkännas, eller på grund av att de helt och hållet förbjuds från vårt medvetande av det undermedvetna sinnet. Det undermedvetna sinnet blockerar dessa impulser eftersom de kan ses som potentiellt skadliga och störande för ens psykologiska välbefinnande, stabilitet och självbild.

Exempel

Vill du skriva för oss? Tja, vi letar efter bra skribenter som vill sprida ordet. Ta kontakt med oss så pratar vi…

Låt oss arbeta tillsammans!

Till slutet av kvällen börjar jag plötsligt tappa humöret och bli upprörd och irriterad över småsaker, jag börjar bråka med mina arbetskamrater och gör dumma misstag på jobbet. Detta händer eftersom jag är hungrig och inte har något att äta. Jag är inte ens medveten om att detta är den verkliga orsaken och fortsätter att skylla på ”den hemska dag jag har.”

Skillnader

Den största skillnaden mellan undertryckande och förträngning är att medan det förstnämnda innebär att förneka impulserna på en medveten nivå, innebär det sistnämnda att förneka impulserna på en undermedveten nivå. Vid förträngning är man medveten om dessa impulser, medan man vid repression kanske inte ens är medveten om dem. Inom psykologin, och i samband med försvarsmekanismer, används ”repression” oftare eftersom det innebär att det undermedvetna sinnet är i arbete.

Men medan undertryckandet av impulser och tankar kommer att leda till uppkomsten av ilska och konflikter, kan repressionen av impulser leda till mycket värre återverkningar. Detta sker eftersom det man har förträngt lätt kan återfinnas och hanteras, medan det man inte är medveten om inte kan lösas, och därför kan det leda till flera negativa effekter som bedövning av sinnena eller en oförmåga att bedöma våra egna känslor och handlingar. Den allvarligaste formen av att ”förtränga sina känslor” kan till och med leda till olika psykologiska störningar som hallucinationer och neuroser. Detta beror på att impulserna alltid finns i vårt undermedvetna som förträngda minnen och fortsätter att påverka vårt beteende och psyke.

Konsekvenserna av förträngning kan endast innebära direkta och primära känslor som ilska och smärta, medan förträngning kan leda till mer primitiva former av samma som är mycket svårare att hantera på ett konstruktivt sätt. Genom att erkänna den undertryckta känslan av ilska kan man till exempel hantera den på ett effektivt sätt genom att kanske prata om den med den person som orsakade ilskan eller genom att meditera, men undertryckt ilska kan anta en allmän och primitiv form av bitterhet och förbittring mot en person utan att man vet varför det sker. På så sätt börjar man hata en person på grund av ett litet gräl (kanske) och stänger därmed alla portar till en mogen dialog.

För övrigt anses undertryckande vara en positiv och mogen försvarsmekanism, eftersom det innebär att man agerar på ett socialt godtagbart sätt; medan undertryckande anses vara en negativ försvarsmekanism, eftersom det kan leda till flera negativa konsekvenser.

Exempel

En person som är arg kommer att undertrycka sina ilskekänslor genom att räkna till 10 eller meditera, vilket innebär att han medvetet företar denna handling för att kontrollera sin ilska. En person som förtränger sin ilska förnekar dess existens helt och hållet genom att visa upp en munter fasad. Följderna av detta är att ilskan kommer att göra sig påmind på ett eller annat sätt vid en senare tidpunkt – personen kan få en explosiv episod, eller så kan den påverka hans hälsa och han kan utveckla magsår eller hjärtproblem.

Och även om både repression och undertryckande är försvarsmekanismer som fungerar för att minska intensiteten av negativa stimuli och hjälper en person att upprätthålla balansen, måste man vara medveten om sina egna känslor. Man måste göra en medveten ansträngning för att tillåta hela skalan av känslor att existera utan att förtrycka dem så att de inte leder till psykologiska problem senare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.