Saharas addax-antilop står inför en nära förestående utrotning
En omfattande undersökning i mars över viktiga addax-habitat identifierade endast tre kvarvarande individer, rapporterar experter från Internationella naturvårdsunionen (IUCN), två av dess medlemmar som arbetar i regionen – Saharas naturvårdsfond (SCF) och den icke-statliga organisationen Noé, samt konventionen om flyttande arter (CMS).
Den nationella lagstiftningen i Niger skyddar addaxen helt och hållet, vilket innebär att jakt och avlägsnande av levande addax av någon anledning är strängt förbjudet. Den är också skyddad enligt konventionen om flyttande arter (CMS) eftersom den historiska livsmiljön sträcker sig in i grannlandet Tchad.
Då har addax drabbats av massiva störningar från oljeinstallationer i Niger som drivs av China National Petroleum Corporation (CNPC) och därmed sammanhängande intrång av lastbilar och bulldozers som går genom öknen. Dessutom innebär att militär personal som är avdelad för att skydda oljeindustrin att soldaternas illegala jakt har ökat tjuvjakten avsevärt i dess sista kvarvarande tillflyktsort och Afrikas största skyddade område, Termit & Tin-Toumma National Nature Reserve i östra Niger.
Dr Jean-Christophe Vié, biträdande direktör för IUCN:s globala artprogram, säger: ”Vi bevittnar i realtid utrotningen av denna ikoniska och en gång så talrika art. Om vi inte ingriper omedelbart kommer addaxen att förlora sin kamp för överlevnad på grund av olaglig, okontrollerad tjuvjakt och förlusten av livsmiljö. På alla berörda parters vägnar rekommenderar vi en rad nödåtgärder för att hjälpa till att rädda addaxen från en nära förestående utrotning.”
De åtgärder som experterna från naturskyddsgrupperna har föreslagit är bland annat att säkra den återstående populationen av addax, att stoppa tjuvjakt av soldater och att engagera CNPC för att samarbeta för att förhindra att addaxen dör ut, samt att förstärka den befintliga populationen genom att introducera fångenskapsproducerade bestånd.
Den ökande tjuvjakten sker också mot bakgrund av den eskalerande osäkerheten i hela regionen. Libyens kollaps 2011 ledde till att milisgrupper med vapen och 4×4-fordon flyttade till grannländerna och till områden med viktiga vilda djurpopulationer. Detta gav också näring åt senare uppror i Mali och norra Nigeria, vilket har ökat instabiliteten, och de tidigare avlägsna livsmiljöerna för addax har blivit viktiga knutpunkter för olaglig handel med vilda djur, vapen, narkotika och migranter.
Dr Thomas Rabeil från Sahara Conservation Fund säger: ”De som har kommersiella intressen i öknen skulle kunna ge viktiga bidrag till skyddet av addax genom att samarbeta med viltmyndigheterna och genom att anta mer känsliga metoder, genom att bli intressenter i förvaltningen av skyddade områden och genom att dela med sig av observationer av dessa svårfångade djur till naturvårdare.”
Situationen för addax har försämrats kraftigt sedan 2010, då man vid en första omgång undersökningar uppskattade att populationen var 200 djur. Sedan dess har naturvårdare utformat en tredelad handlingsplan för att stabilisera situationen genom att lokalisera de återstående addax och bedöma deras status. Planen syftar till att stärka pågående insatser för att bygga upp kapaciteten hos Nigers viltvårdsmyndighet för att skydda addaxen och förvalta Termit & Tin Toumma-reservatet i nära samarbete med lokalbefolkningen. Den tredje, kritiska delen av planen är att samarbeta med Nigers myndigheter och kinesiska affärsintressen för att få tjuvjakt under kontroll och minimera effekterna av oljerelaterad verksamhet, särskilt på de bästa livsmiljöerna för addax.
Arnaud Greth, ordförande för Noé, säger: ”I samarbete med miljöministeriet har Noé fokuserat på att förstärka kapaciteten hos förvaltningsenheten i det skyddade Termit & Tin Toumma-området och på att stödja Nigers bevarandepolicy för att stärka bevarandet av addax i fält. Men det mänskliga trycket ökar snabbare än vad vi kan anpassa oss med tanke på den nuvarande nivån på resursstödet till addax och addaxens stora utbredningsområde i Afrikas största skyddade landområde.”
Extensiva flyg- och markundersökningar som delvis finansierats av IUCN:s SOS – Save Our Species-initiativ och Saint Louis Zoo och som utfördes av SCF under mars 2016 visade dock att addaxen stod inför en överhängande utrotning. Med hjälp av banbrytande IRS-teknik (Intelligence Reconnaissance and Surveillance), inklusive infraröd infångning och kameror med ultrahög upplösning som kan särskilja arter från luften, täckte undersökningen mer än 3 200 km transekter över viktiga livsmiljöer för addax med hjälp av ett C-208 Cessna Caravan-flygplan som hyrts in från Nigers flygvapen. Tyvärr kunde forskarna inte identifiera ett enda djur efter 18 timmars flygning.
Under tiden sökte markteamet igenom över 700 km av de bästa livsmiljöerna för addax och andra områden där andra hade sett spår av addax under de föregående sex månaderna. Efter att ha följt vissa spår i över 10 km bekräftade markteamet observationer av en liten grupp: tre mycket nervösa addaxindivider.
Flera arter av antiloper förekom en gång i stort antal över vidsträckta områden i Saharas öken och omgivande Saheliska gräsmarker. Under den senaste tiden fanns det till exempel över en miljon skimitarhornade oryxar över hela Nordafrika från Atlanten till Nilen. Arten hade dock försvunnit från naturen på 1990-talet på grund av okontrollerad jakt och förlust av livsmiljöer. Nu är ytterligare en av dess nära släktingar – den ikoniska addaxen – farligt nära att dela det ödet.