Sensoriska skillnader – en guide för alla målgrupper

admin 0 Comments Articles

Sensoriska skillnader – en guide för alla målgrupper

Autistiska personer kan ha svårt att bearbeta sensorisk information i vardagen. Alla deras sinnen kan vara över- eller underkänsliga, eller båda, vid olika tillfällen. Dessa sensoriska skillnader kan påverka hur de känner och agerar, och kan ha en djupgående effekt på en persons liv. Här hjälper vi dig att förstå autism, personen och hur du kan hjälpa till.

Du kan också få information om synestesi, terapier och utrustning.

För mycket information

Ibland kan en autistisk person bete sig på ett sätt som du inte omedelbart skulle koppla till sensoriska skillnader. En person som har svårt att bearbeta vardaglig sensorisk information kan uppleva sensorisk överbelastning, eller informationsöverbelastning. För mycket information kan orsaka stress, ångest och eventuellt fysisk smärta. Detta kan resultera i tillbakadragande, ångestladdat beteende eller härdsmälta.

”Om jag får sensorisk överbelastning så stänger jag bara av; man får det som kallas fragmentering … det är konstigt, som att vara inställd på 40 TV-kanaler”.

– en autistisk person

Om någon har ett sammanbrott eller inte reagerar, döm inte dem. Det finns saker som du kan göra för att hjälpa till. Det kan göra stor skillnad för autistiska personer och deras familjer. Ofta kan små förändringar i miljön göra skillnad. Att skapa en sensorisk profil kan hjälpa dig att ta reda på vilka förändringar som behövs. Tre punkter att komma ihåg är:

  1. vara medveten. Titta på miljön för att se om den skapar svårigheter. Kan du ändra något?
  2. Var kreativ. Tänk på några positiva sinnesupplevelser
  3. var förberedd. Berätta för personen om möjliga sensoriska stimuli som de kan uppleva i olika miljöer.

Sensoriska skillnader

Här tittar vi på några av effekterna av överkänslighet eller överkänslighet för syner, ljud, lukter, smaker, beröring, balans och kroppskännedom och hur du kan hjälpa till.

Syn

ÖVERKÄNSLIGHET

  • Objekten verkar ganska mörka, eller förlorar en del av sina egenskaper

  • Den centrala synen är suddig men den perifera synen ganska skarp

  • ett centralt objekt förstoras men saker i periferin är suddiga

  • dålig djupinsikt, svårigheter med att kasta och fånga, klumpighet.

ÖVERKÄNSLIGHET

  • förvrängd syn. föremål och starka ljus kan tyckas hoppa runt

  • bilder kan fragmenteras

  • lättare och mer behagligt att fokusera på en detalj snarare än hela föremålet

  • har svårt att somna då det är känsligt för ljuset.

Du kan göra förändringar i miljön, t.ex. minska fluorescerande belysning, ge solglasögon, använda mörkläggningsgardiner och/eller skapa en arbetsstation i klassrummet – ett utrymme eller skrivbord med höga väggar eller skiljeväggar på båda sidor för att blockera visuella distraktioner.

Ljud

ÖVERKÄNSLIGHET

  • kan endast höra ljud på ett öra, medan det andra örat endast har en partiell hörsel eller ingen alls

  • kan inte erkänna vissa ljud

  • kan tycka om trånga, bullriga platser eller slå på dörrar och föremål.

Du kan hjälpa till genom att använda visuellt stöd för att stödja verbal information och se till att andra personer är medvetna om underkänsligheten så att de kan kommunicera effektivt. För att tillgodose personens individuella sensoriska behov kan du inkludera upplevelser som de tycker om i deras dagliga schema.

ÖVERKÄNSLIGHET

  • ljud kan förstoras och ljud blir förvrängda och förvirrade

  • kan höra samtal på avstånd

  • Oförmåga att avskärma ljud – särskilt bakgrundsbrus – vilket leder till koncentrationssvårigheter.

”Hör du ljud i huvudet? Det dunkar och skriker. Som ett tåg som mullrar genom dina öron.”

– Powell, J., i Gillingham, G. (1995), sid 41

Du kan hjälpa till genom att:

  • stänga dörrar och fönster för att minska externa ljud

  • förbereda personen innan den går till bullriga eller trånga platser

  • tillhandahålla öronproppar och musik att lyssna på

  • skapa en avskärmad arbetsplats i klassrummet eller på kontoret, och placera personen bort från dörrar och fönster.

Röklukt

UNDERSENSITIV

  • Vissa personer har inget luktsinne och märker inte extrema lukter (detta kan inkludera deras egen kroppslukt).

  • Vissa personer kan slicka på saker för att få en bättre känsla för vad de är.

Du kan hjälpa till genom att skapa en rutin kring regelbunden tvätt och genom att använda starkt doftande produkter för att distrahera människor från olämpliga starkt doftande stimuli (som avföring).

ÖVERKÄNSLIG

  • Dofter kan vara intensiva och överväldigande. Detta kan orsaka toalettproblem

  • hatar människor med utpräglade parfymer, schampo osv.

”Lukter som hundar, katter, deodorant och rakvatten är så starka för mig att jag inte står ut med dem, och parfym gör mig galen”.

– Gillingham, G. (1995), sid 60

Du kan hjälpa till genom att använda oparfymerade tvättmedel eller schampon, undvika att bära parfym och göra miljön så parfymfri som möjligt.

Smak

ÖVERKÄNSLIGT ÖVERKÄNSLIGT

  • Gillar mycket kryddig mat

  • Äter eller munnar upp oätliga föremål som stenar, smuts, jord, gräs, metall, avföring. Detta är känt som pica.

ÖVERKÄNSLIG

  • finner vissa smaker och livsmedel för starka och överväldigande på grund av mycket känsliga smaklökar. Har en begränsad kost

  • vissa konsistenser orsakar obehag – får bara äta mjuk mat som potatismos eller glass.

Vissa autister kan begränsa sig till intetsägande mat eller längtar efter mat med mycket stark smak. Så länge någon har en viss variation i kosten är detta inte nödvändigtvis ett problem. Ta reda på mer om överätning och begränsade dieter.

Touch

UNDERSENSITIV

  • Håller andra hårt – behöver göra det innan det finns en känsla av att ha utövat något tryck

  • Har en hög smärttröskel

  • kan vara oförmögen att känna mat i munnen

  • Kan själv.skadar sig själv

  • njuter av tunga föremål (t.ex. viktfiltar) ovanpå sig

  • smörjer avföring eftersom han tycker om konsistensen

  • tänder på allt, inklusive kläder och oätliga föremål.

Du kan hjälpa till genom att:

  • för att smeta, erbjuda alternativ att hantera med liknande texturer, till exempel gelé eller majsmjöl och vatten

  • för att tugga, erbjuda latexfria tuber, sugrör eller hårda godis (kyl i kylskåpet).

ÖVERKÄNSLIG

  • beröring kan vara smärtsam och obekväm – personer kan inte tycka om att bli rörda och detta kan påverka deras relationer med andra

  • hatar att ha något på händer eller fötter

  • svårigheter att borsta och tvätta håret eftersom huvudet är känsligt

  • kan tycka att många mattextualiteter är obekväma

  • tålar endast vissa typer av kläder eller texturer.

”Varje gång jag blir rörd gör det ont, det känns som om det är eld i kroppen.”

– Gillingham, G. (1995), sid 3

Du kan hjälpa till genom att:

  • varna personen om du ska röra vid den – närma dig alltid framifrån

  • påminn om att en kram kan vara smärtsam snarare än tröstande

  • förändra matens konsistens (t.ex. purera den)

  • långsamt introducera olika konsistenser runt personens mun, t.ex. en flanell, en tandborste och lite olika livsmedel

  • Genom att gradvis introducera olika texturer att röra vid, t.ex. ha en låda med material tillgänglig

  • att låta personen utföra aktiviteter själv (t.ex. hårborstning och tvätt) så att hen kan göra det som är bekvämt för hen

  • vända kläderna ut och in så att det inte finns några sömmar, ta bort eventuella taggar eller etiketter

  • att låta personen bära kläder som hen känner sig bekväm i.

Balans (vestibulärt)

UNDER-SENSITIVT

  • ett behov av att gunga, svänga eller snurra för att få en sensorisk input.

Du kan uppmuntra aktiviteter som hjälper till att utveckla det vestibulära systemet. Det kan till exempel vara att använda gunghästar, gungor, karuseller, gungor, fånga en boll eller öva på att gå smidigt uppför trappor eller trottoarkanter.

ÖVERKÄNSLIGHET

  • Svårigheter med aktiviteter som sport, där vi måste kontrollera våra rörelser

  • Svårigheter med att stanna snabbt eller under en aktivitet

  • bilsjuka

  • Svårigheter med aktiviteter där huvudet inte är upprätt eller fötterna är från marken.

Du kan hjälpa till genom att dela upp aktiviteter i små, mer lätthanterliga steg och använda visuella ledtrådar, till exempel en mållinje.

Kroppsmedvetenhet (proprioception)

Vårt kroppsmedvetande system talar om för oss var våra kroppar befinner sig i rummet och hur olika kroppsdelar rör sig.

ÖVERKÄNSLIG

  • står för nära andra, eftersom de inte kan mäta sin närhet till andra människor och bedöma det personliga utrymmet

  • har svårt att orientera sig i rum och undvika hinder

  • kan stöta ihop med människor.

Du kan hjälpa till genom att:

  • placera möbler runt kanten av ett rum för att göra det lättare att navigera

  • använda viktade filtar för att ge djupt tryck

  • lägga färgad tejp på golvet för att markera gränser

  • använda ”armlängdsregeln” för att bedöma det personliga utrymmet – detta innebär att man ska stå på armlängds avstånd från andra människor.

ÖVERKÄNSLIGHET

  • svårigheter med finmotoriken, t.ex. att manipulera små föremål som knappar eller skosnören

  • förflyttar hela kroppen för att titta på något.

Du kan hjälpa till genom att erbjuda finmotoriska aktiviteter som att snöra på brädor.

Synestesi

Synestesi är ett sällsynt tillstånd som vissa autistiska personer upplever. En upplevelse går in genom ett sensoriskt system och ut genom ett annat. En person kan alltså höra ett ljud men uppleva det som en färg. Med andra ord kommer de att ”höra” färgen blå.

Terapier och utrustning

Vi kan inte ge rekommendationer om effektiviteten hos enskilda terapier och insatser eller utrustning.

  • Musikterapeuter använder instrument och ljud för att utveckla människors sensoriska system, vanligtvis deras auditiva (hörsel) system.
  • Arbetsterapeuter utformar program och gör ofta förändringar i miljön så att personer med sensoriska skillnader kan leva så självständigt som möjligt.
  • Logopeder använder ofta sensorisk stimulans för att uppmuntra och stödja utvecklingen av språk och interaktion.
  • En del människor säger att de tycker att färgade filter är till hjälp, även om det bara finns mycket begränsade forskningsresultat. Ta reda på mer från UK Irlen Centres.
  • Sensory integrative therapy and Sensory Integration Network.
  • Vår app Brain in Hand är utformad för att hjälpa till att hantera ångest.

Gillingham G. (1995) Autism: handle with care!: understanding and managing behavior of children and adults with autism. Future Education Inc.

Ytterligare läsning och resurser

Nätverkslänkar om autism

  • Sensoriska utmaningar för autistiska elever – av Phoebe Caldwell

  • De fem bästa tipsen för yrkesverksamma – av Dr Olga Bogdashina

Böcker

  • Laurie, C. (2014) Sensory Strategies London: The National Autistic Society

  • Higashida, Naoki (2014) The Reason I Jump: One boy’s voice from the silence of autism (En pojkes röst från autismens tystnad). Sceptre

  • Grandin, T. (2006) Thinking in Pictures. Bloomsbury Publishing

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.