Skäggagamer – Hushållning

Vilken typ av bur behöver min skäggagam?

Skäggagamer är populära, välkända ödlor som för närvarande anses vara en av de bästa sällskapsödlorna. Det finns åtta arter av skäggagamer, men den mest populära är inlands- eller centralskäggagamen (Pogona vitticeps) från de torra till halvtorra sydöstra delarna av Australien, och som kommer att diskuteras i denna handout.

Den minsta burstorleken för en ung ödla är ett 20-gallons akvarium, beroende på skäggagamens storlek. När djuret växer vill du tillhandahålla ett 60-100 gallon (eller större) akvarium. En minsta riktlinje föreslår att burens längd bör vara minst 2 gånger deras totala längd (nosspets till svansspets), en gång deras bredd och en gång deras höjd. Akvariet bör vara minst 16 tum brett, så att de kan vända sig utan problem. Buren bör vara väl ventilerad med en säker skyddande överdel för att hålla djuret inne och andra djur ute.

”Större är bättre, men är också mer svårhanterligt”.

Större är bättre men är också mer svårhanterligt. Fler än en skäggagam kan hållas i en bur (så länge den är tillräckligt stor och djuren kommer överens), men endast en vuxen hane bör finnas med, eftersom vuxna hanar som hålls tillsammans kan slåss. Vuxna honor som hålls tillsammans kan också bli aggressiva. Eventuella nyinförda drakar bör övervakas noga för att se till att de kommer överens med de befintliga burdjuren.

Behövs det strömedel i buren för min skäggagam?

Substratet, eller strömedelsmaterialet, bör vara lätt att rengöra och vara giftfritt för ödlor om de råkar äta av det. Tidningar, slaktarpapper eller andra återvunna pappersprodukter (t.ex. komprimerade återvunna papperspellets) är att föredra eftersom de är lätta att byta ut och giftfria om de äts upp. Pappersbaserat strömedel kan avlägsnas i små mängder dagligen, när buren rengörs fläckvis, och bör avlägsnas helt och hållet en gång i veckan.

Astroturf-liknande strömedel (eller konstgräs, ofta kallat reptilmatta) kan också användas, men måste bytas ut varje vecka, eftersom det smutsas ner av mat och avföring och är omöjligt att desinficera helt och hållet. När du använder Astroturf ska du köpa två bitar och klippa dem så att de passar burens botten. Med två bitar placeras en i buren och en förvaras som reserv utanför buren. På så sätt har du alltid en ren och torr bit tillgänglig när Astroturf inuti buren blir smutsig.

”Cederträspån är också giftigt för reptiler och bör aldrig användas.”

VIKTIGT att använda sand, grus, träspån, majskolvsmaterial, valnötsskal och kattströ, eftersom dessa inte bara är svåra att rengöra, utan också är en potentiell källa till tarmimpaktion om de äts upp, antingen med flit eller av misstag. Även s.k. smältbar ”Calci-sand” kan ge upphov till tarminblandningar vid intag och bör därför undvikas. Cederträspån är också giftigt för reptiler och bör aldrig användas.

Vad behöver jag mer i buren?

Stora stenar, som är lätta att klättra på eller runt, i buren gör det också möjligt att sola sig och ger en mer intressant, naturlig miljö. Skäggagamer kan också njuta av låga, horisontella, naturliga grenar att klättra på. Se till att alla grenar är säkra och att de inte faller ner på ödlan och skadar den. Alla reptiler uppskattar ett gömställe. Konstgjorda växter eller levande icke-toxiska växter kan ordnas så att de ger ett gömställe, liksom lerkrukor, kartonglådor, stora bitar av kommersiellt köpt bark eller halvt kupade ihåliga stockar, kommersiella husdjursgrottor, omvända Tupperware-behållare i plast och andra behållare som ger ett säkert område.

Friskt vatten i en kruka som inte lätt tippar omkull bör finnas tillgängligt hela tiden. Mat bör tillhandahållas i ett liknande grunt, rent fat som inte lätt kan rubbas.

Reptiler är kallblodiga (deras kroppstemperatur är beroende av omgivningstemperaturen) och behöver ett temperaturintervall i buren för att reglera sin inre kroppstemperatur. Omgivningstemperaturen bestämmer den skäggiga drakens aktivitetsnivå, ämnesomsättning och matsmältningshastighet. Alla deras kroppssystem saktar ner i kallare temperaturer, och de kan bli immunsupprimerade och predisponerade för infektioner om de är för kalla.

”Den kallare änden av buren bör vara ungefär 75 – 80 o F (24 – 27o C), medan den varmare änden bör vara 90 – 100 o F (32 – 38 o C).”

För att hålla dem friska krävs en värmekälla för alla reptiler. Helst ska buren vara uppställd så att en värmegradient etableras, med en del av akvariet varmare än den andra änden. På så sätt kan den skäggiga draken röra sig i sin omgivning och värma eller kyla sig själv vid behov. En termometer bör placeras i den kallare änden av buren och en annan i den varmare änden, nära värmekällan. Den svalare änden av buren bör vara ungefär 24-27o C, medan den varmare änden bör vara 32-38o C. En elektronisk temperaturpistol kan också riktas mot endera änden av buren för att få en digital avläsning av temperaturen när som helst.

Det finns flera olika typer av lämpliga värmekällor att tillgå. En typ av värmekälla är en 100-watts glödlampa i en reflektorhuva; andra typer av strålningsvärmelampor eller keramiska värmeelement finns också tillgängliga i specialiserade djuraffärer med inriktning på reptiler. Vissa värmelampor ger förutom värme även UV-strålning. Värmekällor bör alltid placeras UTANFÖR och ovanför burens ena ände (solningsänden) så att det inte finns någon möjlighet till direktkontakt mellan värmeelementet och din skäggagam som kan leda till att djuret bränner sig på glödlampan. På natten, när ödlan sover, kanske extra värme och ljus inte behövs så länge den svalare änden av akvariet håller en temperatur på 65-80 o F (18-26 o C).

”Heta stenar eller sizzle rocks är farliga, ineffektiva och bör undvikas, eftersom de blir mycket varma och notoriskt bränner reptiler som sitter på dem för länge.”

Du måste ge din skäggagam en natt då temperaturen sjunker och ljuset släcks. I det vilda brukar nattemperaturerna sjunka gradvis. Ett annat sätt att ge värme är med en värmekudde som är utformad för en reptiltank och som är tänkt att placeras under ena änden av buren för att ge värme. Helst ska dessa värmekuddar anslutas till speciella termostater som automatiskt sätts på och stängs av när de når förinställda temperaturer. Termostaterna ser till att värmekudden inte blir för varm och bränner ödlan eller skadar akvariet. Prata med din veterinär om den bästa värme- och ljusuppställningen för din skäggagam. ”Hot rocks” eller ”sizzle rocks” är farliga, ineffektiva och bör undvikas, eftersom de blir mycket varma och notoriskt bränner reptiler som sitter på dem för länge.

Hur är det med UV-ljus?

En vild reptil kan tillbringa många timmar om dagen med att sola sig i solen och absorbera ultraviolett (UV) ljus. Denna våglängd av ljus är nödvändig för att kroppen ska kunna tillverka det vitamin D3 som den behöver för ett korrekt kalciumupptag från tarmarna. D3-vitamin tillverkas i huden. Om du inte tillhandahåller UV-ljus kan ditt husdjur utsättas för metabolisk skelettsjukdom (nutritionell sekundär hyperparatyreoidism), ett vanligt tillstånd hos sällskapsreptiler. Detta tillstånd är en obalans av kroppens kalcium och fosfor som är dödlig om den inte upptäcks och behandlas.

Den UV-lampa som används bör avge ljus i UV-B-området (290-320 nanometer). UV-A-ljus (320-400nm) är visserligen viktigt när det gäller beteende, men bidrar inte till tillverkningen av D3-vitamin. De flesta lampor som säljs för användning hos reptiler ger både UV-A- och UV-B-ljus. Exempel på kommersiellt tillgängliga lampor som avger UV-B är ReptisunTM, Iguana LightTM, Power SunTM (från Zoo Med) och Repti GloTM (från Exo-Terra). UV-strålningen hos dessa lampor minskar med åldern, så de bör bytas ut var sjätte månad eller enligt tillverkarens anvisningar. För att UV-ljuset ska fungera måste det nå djuret i ofiltrerad form, så det får inte finnas något glas eller plast mellan djuret och ljuset. Ljuset måste befinna sig inom 6-18 tum från djuret för att djuret ska få någon nytta.

”UV-utgången hos dessa lampor minskar med åldern, så de bör bytas ut var sjätte månad.”

Även om dessa glödlampor är dyra, så är de viktiga, eftersom de innebär skillnaden mellan en frisk reptil och en sjuk eller döende. Regelbunden exponering för naturligt DIREKT solljus utomhus (ofiltrerat genom glas) i varmt väder uppmuntras och rekommenderas när det är möjligt. Om du tar med din skäggagamen utomhus, se till att du ger den ett skuggigt område där den kan fly undan solen om den vill. Håll alltid uppsikt över ditt husdjur när den solar sig utomhus, för att förhindra att den flyr eller attackeras av andra djur som strövar omkring i grannskapet.

Konsultera en veterinär som är bekant med reptiler om du har några andra frågor eller funderingar om korrekt belysning eller inhysning av din skäggagam.

Tänk på att ALLTID tvätta händerna ordentligt efter att ha matat, rengjort och hanterat en skäggagam, eftersom de kan bära på parasiter och bakterier som kanske inte är skadliga för dem, men som kan påverka oss.

Medarbetare: Rick Axelson, DVM; Uppdaterad av Laurie Hess, DVM

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.