Snabba fakta: Vad är skillnaden mellan obstruktiv och restriktiv lungsjukdom?
Förklaringar av obstruktiv och restriktiv lungsjukdom och hur man identifierar båda
En del av bedömningen av patienter som uppvisar andfåddhet, hosta eller andra respiratoriska symtom innebär att man gör andningsprov för att avgöra hur väl lungorna fungerar.
I sin enklaste form innebär detta att man mäter mängden luft som med kraft kan andas ut från ett fullt andetag med hjälp av en anordning som kallas spirometer.
Dessa mätningar jämförs med värden som man skulle kunna förvänta sig att en person med liknande längd, ålder och kön uppnår (så kallade predikterade värden) och tillsammans med klinisk anamnes och undersökning hjälper de till att bedöma om symtomen är resultatet av en obstruktiv eller restriktiv process.
Volymen som andas ut under den första sekunden (Forced Expiratory Volume – FEV1) uttrycks i procent av den totala volymen som andas ut (Forced Vital Capacity – FVC) eller FEV1/FVC-förhållandet och ligger normalt över 70 %.
Obstruktiva lungsjukdomar
I obstruktiva lungsjukdomar är luftvägarna förträngda vilket gör att det är svårt att andas ut snabbt vilket ger ett minskat FEV1/FVC-förhållande. Detta kan vara tillfälligt, t.ex. vid akut astma, när luftvägarna snabbt kan förträngas som svar på en utlösande faktor (t.ex. pollen, husdammkvalster eller husdjursdamm hos en person som är känslig för dessa inhalationsämnen) och med behandling med inhalerade bronkdilaterare och inhalerade kortikosteroider kan det gå tillbaka till det normala.
I kroniska obstruktiva sjukdomar som t.ex. emfysem orsakar långvariga skador på luftvägarna permanenta och oåterkalleliga förträngningar som inte svarar särskilt bra på inhalationsbehandling, vilket resulterar i långvariga symtom på andfåddhet, som utvecklas med tiden.
Lungorna blir förstorade eller hyperinflaterade, vilket ökar andningsarbetet.
Restriktiv lungsjukdom
I restriktiv lungsjukdom är lungornas totala volym minskad; detta ses vid lungfibros, när ärrbildning i lungvävnaden orsakar ”förstyvning” av lungorna, vilket typiskt sett resulterar i progressiv och uttalad andfåddhet vid ansträngning. Andningsproven visar en minskning av både FEV1 och FVC (”små” lungor) men FEV1/FVC-kvoten är normal (över 70 %) eftersom det inte finns någon förträngning i luftvägarna. Restriktiva lungvolymer ses också när bröstväggen inte kan expandera normalt – t.ex. fetma, kyfoskolios eller tillstånd som resulterar i svaga andningsmuskler, t.ex. myasthenia gravis eller muskeldystrofi.