The Texas Breeding Bird Atlas
dödas efter att ha fångats i vandringsfällor, förgiftats eller skjutits (Parmalee 1954). Det fanns dock inga bevis för att svartgamparna skulle vara betydande smittbärare av sjukdomar, och vissa sjukdomsorganismer förstörs faktiskt i gamarnas tarm. Borttagning av kadaver kan avsevärt minska spridningen av sjukdomar i områden där saniteten är rudimentär (Buckley 1999). Trots detta fortsatte man att fånga, förgifta och skjuta gamar åtminstone fram till början av 1970-talet (Mossman 1991).
I gamägg som samlades in i Texas (1948-1956) minskade DDT-kontaminering tjockleken på äggskalet (>20 % lägre än normalt) i en stor andel av äggen, vilket utan tvekan ledde till äggförluster och minskad häckningsframgång (Kiff et al. 1983).
Träd som är tillräckligt stora för att innehålla en lämplig boplats är 100-150 år gamla och är ihåliga till följd av svampröta och brandskador. Kommersiellt värdefulla träd avverkas dock i allmänhet innan de är 100 år gamla och bränder förhindras och kontrolleras (Jackson 1983). Dessutom har bottenskogarna minskat kraftigt på grund av byggandet och översvämningen av reservoarer och angränsande bebyggelse (Gunter och Oelschlaeger 1997, Telfair 1999). Uppgifter om dödlighet (Jackson 1983) tyder på att hålnästen i träd är säkrare än mer exponerade nät i buskage. Analyser av användningen av bohålor före och efter 1920 visar dock att trädhålorna har minskat från 27 till 10 % och att tickelnäten har ökat från 33 till 54 % (Jackson 1983).
Andra viktiga faktorer som påverkar populationerna av svartgampar negativt är förlusten av rastträd, störning av bo- och rastplatser och dödlighet på motorvägar när gamar slås på när de äter på djur som dödats av fordon (Wilbur 1983, Buckley 1999).
Däremot visar data från North American Breeding Bird Survey för Texas (Sauer et al. 2005) årliga trender på 3,8 % (1966-1979), 5,4 % (1980-2005) och 4,9 % (1966-2005), vilket visar på en betydande ökning. Det finns dock regionala skillnader: t.ex. Upper Coastal Plain (8,3 % 1966-1979, 6,8 % 1980-2005, 7,9 % 1966-2005), Coastal Prairies (-8,5 % 1966-1979, 6,6 % 1980-2005, 8,4 % 1966-2005), East Texas Prairies (8.1 % 1966-1979, 4,6 % 1980-2005, 5,6 % 1966-2005), Edwards Plateau (14,3 % 1966-1979, 9,0 % 1980-2005, 8,7 % 1966-2005) och South Texas Brushlands (-5,9 % 1966-1979, +2,0 % 1980-2005, -3,2 % 1966-2005). Bidragande faktorer till den totala ökningen av antalet svarta gamar kan vara den ökande tillgången på trafikdödade djur och att de är mindre sårbara än kalkongamaror för kollisioner med förbipasserande fordon när de äter (RCT).
Text av Raymond C. Telfair II (2007)
Litteratur som citeras.
Buckley, N. J. 1999. Svartgampar (Coragyps atratus). InThe Birds of North America, No. 411 (A. Poole and F. Gill, eds.). The Birds of North America, Inc., Philadelphia, PA.Gunter, P. A. Y. och M. Oelschlaeger. 1997. Texas land ethics. University of Texas Press, Austin.
Jackson, J. A. 1983. Häckningsfenologi, val av häckningsplats och reproduktionsframgång hos svart- och kalkongamaror. I Vulture biology and management, pp. 245-270 (S. R. Wilbur och J. A. Jackson, eds.). University of California Press, Los Angeles.
Kiff, L. F., D. B. Peakall, M. L. Morrison och S. R. Wilbur. 1983. Äggskalets tjocklek och halter av DDE-rester i gävleägg. I Vulture biology and management, s. 440-458 (S. R. Wilbur och J. A. Jackson, red.). University of California Press, Los Angeles.
Lockwood, M. W. och B. Freeman. 2004. The TOS handbook of Texas birds. Texas A&M. University Press, College Station.
Mossman, M. J. 1991. Black and Turkey Vultures. Pp. 3-22 in Proc. Midwest Raptor Mgmt. Symp. and Workshop. Natl. Wildl. Fed., Washington, DC.
Oberholser, H. C. 1974. The bird life of Texas. University of Texas Press, Austin.
Parmalee, P. W. 1954. Gribbarna, deras rörelser, ekonomiska status och kontroll i Texas. Auk 71: 443-453.
Sauer, J. R., J. E. Hines och J. Fallon. 2005. North American Breeding Bird Survey, resultat/analys 1966-2005. Version 6.2.2006. USGS Patuxent Wildl. Res. Cnt., Laurel, Maryland. http://www.mbr-pwr.usgs.gov/bbs/bbs.html.