Tio år efter Patriot Act, en titt på tre av de farligaste bestämmelserna som påverkar vanliga amerikaner
I dag för tio år sedan undertecknade president George W. Bush, i syfte att skydda den nationella säkerheten och skydda sig mot terrorism, några av de mest genomgripande förändringarna av sök- och övervakningslagstiftningen i modern amerikansk historia. Tyvärr känd som USA PATRIOT Act, innehåller många av dess bestämmelser avgjort opatriotiska principer som är förbjudna enligt det första och fjärde tillägget till konstitutionen. Bestämmelserna i PATRIOT Act har använts för att rikta in sig på oskyldiga amerikaner och används i stor utsträckning i utredningar som inte har något att göra med den nationella säkerheten.
En stor del av PATRIOT Act var en önskelista med ändringar av övervakningslagstiftningen som kongressen tidigare hade förkastat på grund av oro för de medborgerliga friheterna. När de åter lades fram som PATRIOT Act efter den 11 september gick dessa ändringar — och andra — igenom med endast begränsad debatt i kongressen.
Vilka befogenheter ger PATRIOT Act de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller övervakning och åsidosättande av rättssäkerheten? Här är tre bestämmelser i PATRIOT Act som såldes till den amerikanska allmänheten som nödvändiga åtgärder mot terrorism, men som nu används på ett sätt som inkräktar på vanliga medborgares rättigheter:
1. AVDELNING 215 – ”ANY TANGIBLE THING”
Enligt denna bestämmelse kan FBI erhålla hemliga domstolsbeslut för affärsdokument och andra ”konkreta saker” så länge FBI säger att dokumenten söks ”för en auktoriserad utredning … för att skydda mot internationell terrorism eller hemlig underrättelseverksamhet”. Foreign Intelligence Surveillance Court måste utfärda ordern om FBI intygar detta, även om det inte finns några fakta som styrker det. Dessa ”saker” kan omfatta i princip vad som helst – körkortsjournaler, hotelljournaler, biluthyrningsjournaler, lägenhetsuthyrningsjournaler, kreditkortsjournaler, böcker, dokument, Internethistorik med mera. För att göra det hela ännu värre är det dessutom så att sektion 215-orderna åtföljs av en tystnadsplikt som förbjuder mottagaren att berätta för någon, någonsin, att han eller hon har fått en sådan order.
Som New York Times rapporterade kan regeringen nu använda § 215-order för att få ”privat information om personer som inte har någon koppling till ett terrorist- eller spionagefall”. Justitiedepartementet har vägrat att avslöja hur de tolkar bestämmelsen, men vi har en viss indikation på hur de använder avsnitt 215. Utan att gå in på detaljer angav senator Mark Udall att FBI anser att den ger dem ”obegränsad” tillgång till oskyldiga amerikaners privata uppgifter, t.ex. ”ett mobiltelefonsföretags telefonlistor” i stor skala. Regeringens användning av dessa hemliga order ökar kraftigt – från 21 order 2009 till 96 order 2010, en ökning med över 400 procent – och enligt en helt ny rapport från Washington Post gäller 80 procent av dessa förfrågningar Internetuppgifter.
I dag stämde EFF justitiedepartementet för att få ut handlingar som rör regeringens hemliga tolkning och användning av paragraf 215. Senator Ron Wyden, liksom senator Udall, har utfärdat illavarslande varningar om detta: ”När det amerikanska folket får reda på hur deras regering i hemlighet har tolkat Patriot Act”, sade Wyden i maj i senaten, ”kommer de att bli förbluffade och de kommer att bli arga”.
2. NATIONAL SECURITY LETTERS
En av de mest använda – och rent ut sagt skrämmande – bestämmelserna i Patriot Act är de som förbättrade så kallade National Security Letters (NSLs). FBI kan själv utfärda NSLs, utan domstolsbeslut, och kräva en mängd olika uppgifter, från telefonlistor till bankkontouppgifter och Internetaktiviteter. Liksom i fråga om 215-ordern får mottagarna inte avslöja orderna för någon.
NSL:s fanns visserligen före 2001, men användes sällan. PATRIOT Act sänkte standarden och gjorde det lättare för FBI att använda NSL:s för att få fram uppgifter om oskyldiga människor utan direkt koppling till terrorister eller spioner, och deras användning sköt i höjden. Enligt ACLU:s rapport om missbruk av PATRIOT Act utfärdades 8 500 NSLs år 2000, men cirka 192 000 NSLs utfärdades mellan 2003-2006. Alla dessa NSL:er ledde till en enda terroristdom, och i det fallet behövdes inte ens NSL:en.
Inte förvånande har EFF:s FOIA-förfrågningar visat på missbruk av deras NSL-befogenheter: ”Misstag” som ledde till att man fick information om fel personer, internetleverantörer som lämnade över extra eller felaktig information, och dussintals ”nödbrev” som ”kringgick lagen och bröt mot FBI:s riktlinjer och policyer”. EFF har framgångsrikt ifrågasatt NSL-ordrarna om tystnadsplikt i flera fall som grundlagsstridiga enligt det första tillägget, men det övergripande systemet överlever än i dag.
3. SNEAK AND PEEK WARRANTS
Sektion 213 i PATRIOT Act normaliserade ”sneak-and-peek” warrants. Dessa gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att göra en razzia hemma hos en misstänkt utan att underrätta mottagaren om beslaget under flera månader. Dessa order ger vanligtvis inte myndigheterna rätt att faktiskt beslagta någon egendom – men det hindrar dem inte från att snoka i dina datorer. Återigen, sneak-and-peek-ordrar kan användas för vilken utredning som helst, även om brottet bara var en förseelse.
Från 2006-2009 användes smyg- och tittbefallningsorder sammanlagt 1 755 gånger. Endast femton av dessa fall – en mikroskopisk 0,8 % – gällde terrorism. Resten användes i fall som rörde narkotika eller bedrägeri.
Dessa användningar och missbruk av PATRIOT Act mot vanliga amerikaner är bara toppen av isberget. EFF har upprepade gånger dokumenterat hur federala brottsbekämpande myndigheter har missbrukat vårt lands trasiga sekretesssystem för att dölja specifika fall av olagligt och författningsvidrigt beteende i samband med PATRIOT Act. EFF:s förfrågningar om Freedom of Information Act har målat upp en bild av ”an engaged in excessive illegal intelligence gathering”.
Efter tio år är det kristallklart att den ”nödåtgärd” som sålts som ett nödvändigt steg i kampen mot terrorismen används rutinmässigt för att kränka vanliga människors privatliv i fall som inte rör terrorism, vilket hotar var och ens konstitutionella rättigheter. Och efter tio år är EFF ännu mer engagerad i kampen mot PATRIOTs överskridande, både i kongressen och i domstolarna. Hjälp oss i den kampen genom att bli medlem i EFF, så att vi tillsammans kan arbeta för att göra de kommande tio åren bättre för de medborgerliga friheterna än de senaste.