Trisha Yearwood
1991: BreakthroughEdit
Yearwoods självbetitlade debutalbum släpptes 1991. Singeln ”She’s in Love with the Boy” hamnade på första plats på Billboard Hot Country Songs-listan och gav henne stora framgångar. Tre andra singlar från albumet nådde topp tio på countrylistan – ”Like We Never Had a Broken Heart”, ”The Woman Before Me” och ”That’s What I Like About You”. Hennes debutalbum sålde så småningom i en miljon exemplar och certifierades av Recording Industry Association of America (RIAA) med dubbelt platina för en leverans av två miljoner exemplar. Yearwood blev också den första kvinnliga countryartisten som sålde en miljon exemplar av sitt debutalbum. AllMusic recenserade albumet och kallade ansträngningen för ”en mycket stilfull debut som står sig i tidens tand” och gav den fyra och en halv av fem stjärnor. Entertainment Weekly skrev dessutom att Yearwoods röst ”visar teknisk och känslomässig auktoritet i varje ögonblick”. Yearwoods framgång gav henne en rad stora musikpriser. År 1991 utsågs hon till Top New Female Vocalist av Academy of Country Music och röstades fram till Favorite New Country Artist av American Music Awards 1992.
Med framgången började Yearwood engagera sig i fler möjligheter. Hon skilde sig från sin tidigare managementfirma och började arbeta under överinseende av Ken Kragen, som övervakade Kenny Rogers och Travis Tritt. Hon blev också talesperson för parfymen WildHeart från Revlon. I en intervju med Good Housekeeping 2010 förklarade Yearwood att hon under inspelningen av reklamfilmen för parfymen blev ombedd att omfamna en manlig modell. Hon vägrade att göra det och skulle inte fortsätta produktionen förrän hennes manager kom för att stödja hennes beslut. Reklamfilmen filmades så småningom och visades på stora tv-nätverk.
1992-1996: Redigera
1992 släppte Yearwood sitt andra studioalbum, Hearts in Armor. Med sitt andra album valde Yearwood låtar som kom från känslomässiga konflikter efter skilsmässan från den första maken Chris Latham. Albumet var ett avsteg från hennes tidigare material och innehöll ballader och samarbeten med Don Henley, Emmylou Harris och Raul Malo. Musikkritikerna hyllade albumet. Allmusic kallade albumet ”fantastiskt” och ”en av de bästa hjärtesorgsskivorna som countrymusiken levererade på 80- och 90-talet”. About.com gav det fem stjärnor och kallade Hearts in Armor ”möjligen Trishas bästa album någonsin”. Albumets två första singlar nådde topp tio på Billboard Hot Country Songs-listan 1992 – ”Wrong Side of Memphis” och ”Walkaway Joe”, den senare med Henley som bakgrundssång. De övriga singlarna (”You Say You Will” och ”Down on My Knees”) nådde toppnoteringar bland de tjugo bästa på countrylåtarna. Hearts in Armor skulle senare certifieras platina i försäljning av RIAA.
– Yearwood om sin musikaliska inriktning på 1990-talet
Yearwood släppte sitt tredje album 1993 med titeln The Song Remembers When. Titelspåret nådde plats två på Billboards countrylista det året. Skivan spelades in i en liknande musikalisk stil som Hearts in Armor, med skillnaden att den hade mer moderna arrangemang. Skivan innehöll också samarbeten med andra artister som Rodney Crowell och Willie Nelson. Skivan åtföljdes senare av en kabel-tv-special 1993, från vilken titelspårets musikvideo härstammar. Yearwood följde upp studioalbumet med sin första Holiday-samling 1994 med titeln The Sweetest Gift. Den innehöll coverversioner av semesterstandards som ”Away in a Manger”, ”Let it Snow! Let it Snow! Let it Snow!” och ”The Christmas Song”.
I februari 1995 släppte Yearwood sitt fjärde studioalbum, Thinkin’ About You, som var mer inriktat på en modern stil för vuxna. Albumet fick en positiv recension av Rolling Stone som jämförde Thinkin’ About You med många av Linda Ronstadts album från 1970-talet. Skivan innehöll en version av Melissa Etheridges ”You Can Sleep While I Drive” och Tammy Wynettes ”’Til I Get It Right”. Thinkin’ About You’s två första singlar nådde plats 1 på Billboard Country Chart: ”XXX’s and OOO’s (An American Girl)” och titelspåret. Dess tredje singel, ”I Wanna Go Too Far”, nådde topp tio efter att ha släppts i slutet av 1995. Liksom sina föregångare sålde Thinkin’ About You så småningom en miljon exemplar i USA och certifierades som platina av RIAA. Vid Grammy Awards 1995 vann Yearwoods duett med Aaron Neville med titeln ”I Fall to Pieces” (en cover av Patsy Clines låt från 1961) i kategorin Best Country Collaboration with Vocals. Priset blev Yearwoods första utmärkelse från Grammys.
I augusti 1996 släppte hon sitt femte studioalbum, Everybody Knows, som hade likheter med hennes tidigare album. Skivan innehöll mestadels ballader och låtarna hade större melodier. Everybody Knows fick blandade recensioner av kritikerna. AllMusic gav albumet tre av fem stjärnor och kallade låtarna för ”lite ojämna”. Entertainment Weekly berömde dock albumet och kallade titelspåret för en ”känslomässig befrielse av ett dunkande piano”. Everybody Knows gav upphov till ”Believe Me Baby (I Lied)”, som blev Yearwoods fjärde första singel på Billboard Country Chart. Titelspåret släpptes som andra singel och nådde en toppnotering på topp fem 1996. Under denna period uppträdde Yearwood vid avslutningsceremonin för de olympiska sommarspelen 1996, som hölls i Atlanta, Georgia.
1997-2001: Crossover-succéRedigera
Yearwood släppte sin första Greatest Hits-samling i augusti 1997, (Songbook) A Collection of Hits. Albumet bestod av hennes stora hits fram till dess. Songbook hyllades av de flesta musikkritiker, bland annat AllMusic som kallade det ”en nästintill definitiv samling”. Samlingen blev hennes första album som nådde förstaplatsen på Billboard Top Country Albums-listan. Det nådde också topp 10 på Billboard 200 med en toppnotering på plats 4. Songbook innehöll tre nya spår som så småningom släpptes som singlar. ”How Do I Live” var den första singeln som gavs ut och ingick i filmen Con Air från 1997. Låten var också nominerad för bästa låt vid Oscarsgalan. ”How Do I Live” spelades ursprungligen in av LeAnn Rimes för filmen. Rimes version blev en stor hit på Billboard Hot 100 med en toppnotering på plats två, medan Yearwoods version hamnade på plats två på Billboard Country Chart. Låten nådde också plats 23 på Billboard Hot 100. Albumets övriga singlar blev också stora hits på Billboard Country Chart. ”In Another’s Eyes” (en duett med Garth Brooks) nådde en toppnotering på plats 2 på countrylistan och den tredje singeln, ”Perfect Love”, nådde plats 1 i början av 1998. Yearwood vann dessutom en rad utmärkelser. Detta inkluderade utmärkelser från Grammy Awards, Country Music Association Awards och Academy of Country Music. Songbook skulle bli Yearwoods mest sålda album, det sålde fyra miljoner exemplar i USA och certifierades så småningom 4× Multi-Platinum av RIAA.
Yearwood gav ut sitt första studioalbum två år senare, Where Your Road Leads (1998). Det var hennes första album som producerades av Tony Brown, hennes fem tidigare album hade producerats av Garth Fundis. Singlarna ”There Goes My Baby”, ”Powerful Thing” och ”I’ll Still Love You More” blev topp tio-hits på Billboard Country Chart. Titelspåret var ett annat samarbete med Garth Brooks och blev en topp 20-hit. Albumet fick mestadels positiva recensioner. About.com recenserade albumet och gav det fyra stjärnor och kallade det ”ett av hennes bästa album”. Det recenserades också av Allmusic, som också gav utgivningen fyra av fem stjärnor. Under denna tid ägnade sig Yearwood åt ytterligare satsningar. Sommaren 1998 uppträdde hon tillsammans med sångaren Luciano Pavarotti till förmån för liberiska barn. År 1999 blev hon invald som medlem i Grand Ole Opry av Porter Wagoner och framförde en cover på Patsy Clines ”Sweet Dreams (Of You)” samma kväll som hon blev invald. Hon är fortfarande medlem till dags dato.
Efter en andra skilsmässa släppte Yearwood sitt sjunde studioalbum i mars 2000 med titeln Real Live Woman. I likhet med Hearts in Armor speglade skivan känslomässiga konflikter efter separationen. Albumet innehöll tolv spår och innehöll covers av Bruce Springsteens ”Sad Eyes” och Linda Ronstadts ”Try Me Again”. Den fick kritikerros av AllMusic som citerade Real Live Woman som en ”avvägd, medveten skiva i bästa möjliga bemärkelse”. Albumet sålde 500 000 exemplar i USA och gav upphov till två singlar: titelspåret och ”Where Are You Now”.
År 2001 släppte Yearwood sin åttonde studioplatta Inside Out. Den producerades av Mark Wright. Skivan innehöll ett samarbete med Don Henley på titelspåret, samt Rosanne Cash och Vince Gill. AllMusic kallade utgivningen för ”garanterat att inspirera både fans och andra artister” och kallade Yearwoods röst för ”tidlös”. Rolling Stone gav albumet fyra av fem stjärnor och kallade ”Love Alone” och ”Melancholy Blue” för de bästa låtarna på skivan. Albumet gav upphov till singeln ”I Would’ve Loved You Anyway”, som nådde plats 4 på Billboard Country Chart.
2002-2016: Efter albumet från 2001 tillbringade Yearwood tid med sin familj och etablerade så småningom en romantisk relation med Garth Brooks. I september 2005 släppte hon sitt första album med nya inspelningar på fyra år, Jasper County. Albumet återförenade henne med Fundis som producent och fick sitt namn från Jasper County, Georgia, det län i Georgia där hon växte upp. Albumet bestod mestadels av optimistiska soul-låtar, bland annat ”Sweet Love” och ”Who Invented the Wheel”. Det fick positiva recensioner av kritiker, bland annat AllMusic-skribenten Stephen Thomas Erlewine, som kallade det ”ett album som sträcker sig längre musikaliskt än de flesta av hennes album samtidigt som det är mer sammanhängande än de flesta av hennes skivor också”. Det fick fem stjärnor av About.com som berömde låtarna ”Georgia Rain”, ”Who Invented the Wheel” och ”Standing Out in a Crowd”. Albumet blev hennes tredje att nå förstaplatsen på Billboard Top Country Albums list. Det hamnade också på plats 4 på Billboard 200 och sålde 117 000 exemplar under sin första vecka. Försäljningen den första veckan överträffade försäljningen av Paul McCartneys Chaos and Creation in the Backyard, som släpptes samma vecka. Den första singeln, ”Georgia Rain”, hamnade på plats 15 på Billboard Hot Country Songs-listan och blev hennes första stora hit sedan 2002. Den andra singeln, ”Trying to Love You”, släpptes på radio den 31 oktober och nådde plats 52. Inom en månad efter att albumet släppts fick Jasper County guldcertifiering av RIAA, vilket blev Yearwoods elfte guldcertifiering i karriären.
Yearwood uppträder på Country Music Television, 2007
I maj 2007 meddelade Yearwood att hon lämnade MCA Nashville Records och att hon skrivit på för det oberoende bolaget Big Machine Records. Yearwood och bolagets vd Scott Borchetta träffades när hon ursprungligen arbetade för MTM Records i slutet av 1980-talet. Hon arbetade sedan med Borchetta på MCA under 1990-talet. Efter hennes separation släppte MCA en Greatest Hits-sammanställning som innehöll hennes stora hits mellan 1991 och 2001.
Efter att ha skrivit på med skivbolaget tillkännagav Yearwood planer på att spela in sitt tionde studioalbum. I november 2007 släppte hon Heaven, Heartache, and the Power of Love. Albumet nådde en toppnotering på plats tio på Billboard Top Country Albums-listan och nådde plats trettio på Billboard 200-listan. Albumet fick kritikerkommentarer. AllMusic gav projektet fyra och en halv av fem stjärnor och kallade det för deras ”album pick”. Recensenten Thom Jurek konstaterade: ”Det är bättre än bra, det är över förväntan – och den var hög efter Jasper County – det är det bästa exemplet på vad en populär skiva – inte bara en countryskiva – bör sträva efter att vara, punkt slut.” Slant Magazine recenserade också skivan, gav den fyra och en halv stjärna och kallade den ”ett bevis på vitaliteten, intelligensen och själfullheten i den moderna countryns bästa musik”. Titelspåret släpptes som första singel i juli 2007 och nådde en toppnotering på plats 19 på Hot Country Songs-listan. Den andra singeln, ”This Is Me You’re Talking To”, släpptes i januari 2008. Låten fick kritikerkommentarer, särskilt från Engine 145, som kallade den ”en av årets bästa singlar”.
Efter att ha påbörjat en framgångsrik matlagningsshow på Food Network och flera kokböcker, gjorde Yearwood ett uppehåll från sin solomusikkarriär. Även om hon inte fokuserade på soloprojekt förblev hon aktiv inom musikindustrin. Från 2009 till 2014 följde Yearwood med maken Garth Brooks i hans konsertresidens kallat Garth at Wynn. Residenset var beläget vid Encore Theatre i Las Vegas, Nevada. Yearwood framförde låtar som gästartist i showen. Produktionen i Las Vegas pågick i tre år och stängde 2014. År 2014 anslöt Yearwood till Brooks på hans treåriga världsturné med titeln The Garth Brooks World Tour. Under samma tid gav hon sig kortvarigt ut på en egen kort turné med namnet ”Just Because”. I augusti 2014 skrev Yearwood kortvarigt kontrakt med RCA Records Nashville. Hennes enda album för skivbolaget var 2014 års studioalbum PrizeFighter: Hit After Hit. Det innehöll 16 av hennes stora hits som spelats in på nytt för albumet och flera nya låtar. Titelspåret släpptes som första singel och innehöll gästsång från Kelly Clarkson. Albumet debuterade på plats 7 på Billboard Country Album Chart och huvudsingeln nådde en toppnotering på plats 42 på Billboard Country Songs Chart.
2016 medverkade Yearwood i den direktsända tv-musikalen The Passion. Som ett resultat av detta var hon också med på evenemangets soundtrack och framförde nya versioner av flera välkända låtar inklusive; ”Hands”, ”My Love Is Your Love”, ”You’ll Never Walk Alone” och ”Broken”. ”Broken” blev Yearwoods första hit på de kristna listorna och nådde en toppnotering på plats 47 samt plats 17 på Adult Contemporary-listorna. I slutet av 2016 gjorde hon gemensam sak med Garth Brooks på deras första gemensamma studioalbum med titeln Christmas Together. Albumet innehöll covers av klassiska jullåtar och ett originalspår skrivet av paret som heter ”What I’m Thankful for (The Thanksgiving Song)”. Efter detta valdes Yearwood ut som en av 30 artister för att uppträda på låten ”Forever Country”. Låten skapades för att fira 50 år av CMA Awards.
2018-present: Return to musicEdit
I slutet av 2018 tillkännagav Yearwood att hon skulle släppa ett nytt album med låtar som tidigare spelats in av Frank Sinatra. Med titeln Let’s Be Frank spelades det in live i Capitol Records-byggnaden och backades upp av en hel orkester. Yearwood använde Sinatras originalmikrofon under inspelningen. Den släpptes i december 2018, exklusivt i Williams Sonoma-butiker, och över hela världen den 14 februari 2019. Albumet nådde en toppnotering på plats 2 på Billboard Jazz Albums list. I sin recension berömde Kevin John Coyne från Country Universe utgivningen och gav den fyra av fem möjliga stjärnor. I diskussionen om albumet kommenterade Coyne: ”Let’s Be Frank är en härlig avstickare, och även om den inte dämpar hungern efter mer countrymusik från den största kvinnliga artisten i den största generationen av kvinnliga artister, är den full av påminnelser om hur hon förtjänade den utmärkelsen från början”. Trisha Yearwood framförde Sinatra-coversen den 7 mars 2020 med Baton Rouge Symphony Orchestra under ledning av Timothy Muffitt. Yearwood bjöds in att uppträda med BRSO som 2020 års urval i serien ”Pennington Great Performers”.
Under 2019 tillkännagav Yearwood planer på sitt tolfte studioalbum, Every Girl. Dess huvudsingel ”Every Girl in This Town” gavs ut i juni 2019. Låten debuterade på plats 21 på Billboard Country Airplay-listan, vilket innebar den högsta listdebuten i hennes karriär. Every Girl släpptes i augusti 2019. Den innehöll samarbeten med Garth Brooks, Kelly Clarkson och Don Henley. Albumet nådde en toppnotering på plats 5 på Billboard Country Albums list och plats 57 på Billboard 200. Every Girl fick kritikers beröm när det släpptes. Thom Jurek på Allmusic gav albumet 4 av 5 stjärnor och kallade det ”mer kommandobetonat och mer känslomässigt resonerande än tidigare år”. Roughstocks Matt Bjorke kommenterade: ”Trisha Yearwood har valt fjorton olika låtar som visar upp hennes orörda röst, ett instrument som är lika starkt idag som det någonsin varit, om inte mer kraftfullt”. Yearwood har påbörjat sin första soloturné på sex år för att stödja albumet, som lanserades i oktober 2019.