Tusenfotingar, silverfiskar och springstjärtar

De kanske inte är de mest destruktiva skadedjuren eller de största hoten mot människors hälsa, men för många husägare och fastighetsförvaltare är tusenfotingar, silverfiskar och springstjärtar de mest mardrömslika krypen. För PMP:er kan det också vara en mardröm att ta itu med dessa skadedjur om de inte får tillräcklig träning och utbildning. På NPMA PestWorld 2012 delade därför George Williams, general manager och entomolog för Environmental Health Services i Boston, med sig av sina insikter om dessa skadedjur och de unika tekniker, utmaningar och möjligheter som finns när man behandlar dem.

Identifiering. Först och främst är korrekt identifiering nyckeln. Enligt Williams säljs de flesta jobb som rör dessa skadedjur via telefon, vilket innebär att kunderna redan har gjort sin egen identifiering av skadedjuret, som kan vara korrekt eller inte.

”Att göra en ordentlig inspektion … är ett område där många företag minimerar vad de gör när det gäller att lösa ett skadedjursproblem. Mycket av den information du behöver kommer du att få reda på när du utför tillämpningen”, säger Williams. Till exempel förväxlar kunderna ofta springsvansar med loppor på grund av deras liknande storlek, tendens att dyka upp i stort antal och karakteristiska hoppande och hoppande.

Många hem- och fastighetsägare förväxlar också silverfiskar, som ofta kallas ”borstsvansar”, och eldborstar, som kan samexistera i samma miljö. För att behandla dessa skadedjur är det dock viktigt att en skadedjursbekämpare inser att silverfiskar föredrar fuktiga miljöer medan eldborstar föredrar torrare klimat, och båda skadedjuren samlas i områden som uppfyller deras respektive behov.

På grund av deras antal ben är tusenfotingar inte så ofta felidentifierade, men skadedjursbekämpare måste också känna till de andra namn, till exempel ”hundra ben”, som kunderna kan använda för att identifiera dem. Williams delar in identifiering av skadedjur i två kategorier: beteende och biologi.

Beteende. När det gäller beteende anses både tusenfotingar och vårsvansar vara yttre skadedjur som är mest aktiva under våren och sommaren eller de varmare månaderna, även om de uppvisar en viss aktivitet under vintermånaderna. Även om dessa skadedjur föredrar yttre livsmiljöer konstaterar Williams att ogynnsamma förändringar i miljöförhållandena ofta kan driva dem inomhus.

”För det mesta vill de här skadedjuren inte vara inomhus… om de kommer inomhus kommer förhållandena inte att vara tillräckligt gynnsamma för att de ska kunna stödja angreppet och även trivas”, säger Williams. Både inomhus och utomhus är deras idealiska förhållanden mörka, fuktiga, fuktiga och täckta (för att skydda dem). Därför gömmer sig tusenfotingar och springstjärtar ofta under tunga föremål i källare och krypgrunder eller lever i lövmull, mulm eller trähögar utomhus eller under fasta föremål som planteringslådor och trädäck.

Silverfiskar föredrar också varma, fuktiga förhållanden, men hittas ofta på fler olika platser inomhus, t.ex. i källare, på vindar och i badrum. Dessa skadedjur är normalt aktiva på natten och letar långa sträckor efter föda tills de hittar en källa, varefter de stannar relativt nära födoområdet. Liksom tusenfotingar och fjäderfä föredrar silverfiskar skyddade områden, vilket innebär att de ofta har komplexa gömställen, t.ex. under cederträskivor, i dåligt ventilerade socklar och takfötter, under vindsisolering eller under stationära förvaringsföremål.

Biologi. Biologiskt sett är de tre skadedjuren också mycket olika.

Tusenfotingar är, som deras smeknamn antyder, kända för sina många ben, även om antalet ben kan variera från 10 till 100 eller mer. Detta antal ökar också genom mullningsprocessen, och under senare mullningar blir det sista benparet mer lassoliknande för att fånga byten. Husdubbelodden finns i hela USA, men växer till olika längder beroende på hur gynnsamma förhållandena är. I varmare klimat blir t.ex. den stora tusenfotingens art upp till 8 tum lång. Vissa tusenfotingar kan leva upp till fem eller sex år och under varmare månader kan honorna lägga mer än 30 ägg under hela fortplantningsprocessen. Williams noterar att tusenfotingar i allmänhet är ofarliga för människor, men de kan ha ett giftigt bett som många människor jämför med ett bistick och som kan vara farligt för små barn och för dem som är allergiska mot bistick (anafylaktisk chock).

Springstjärtar är ganska små, definitivt mycket mindre än tusenfotingar, och trots att de kan röra sig mer än 50 gånger om året, förändras deras storlek inte särskilt mycket efter den femtonde rötningen. Detta skadedjur är helt beroende av fukt och kommer därför att förflytta sig i jakt på fuktiga förhållanden. Springstjärtar samlas i stora mängder, ibland så många som 50 000 per kubikmeter, och uppvisar samma pop och hopp som loppor, men till skillnad från loppor och tusenfotingar är springstjärtar inte bitande skadedjur.

Silverfiskar har ofta en silvergrå färg och kan förflytta sig 50 gånger under ett år. De når könsmognad på så kort tid som några månader eller så lång tid som två till tre år. Silverfiskhonor lägger mellan ett och 20 ägg per dag, men äggen behöver temperaturer mellan 72 och 90°F och hög luftfuktighet för att överleva. Silverfiskar kan leva tre till fem år och kan överleva veckor utan mat eller vatten och upp till 300 dagar utan mat när vatten finns tillgängligt. Medan tusenfotingar ofta är rovdjur som äter andra insekter föredrar silverfiskar kolhydrat- och proteinprodukter som pappersprodukter och svampar. Silverfiskar har förmågan att smälta cellulosa. ”De kommer att äta det och smälta det, förutom att orsaka skador på det”, säger Williams.

Inspektion. Att förstå hur och varför varje skadedjur beter sig som det gör hjälper varje yrkesman att utföra en korrekt och grundlig inspektion. När kunderna ordnar med en tekniker för att inspektera sin fastighet säger Williams att det första som teknikern bör göra är att diskutera processen med kunden för att hantera förväntningarna. ”Om man gör det”, säger Williams, ”blir det lättare för teknikern och det kommer att minimera antalet klagomål som går tillbaka till kontoret.”

För att inspektera fastigheten bör teknikern också ställa frågor till kunden om skadedjuren, t.ex. hur länge problemet har funnits och var den största delen av den synliga aktiviteten har förekommit. ”Vad de vanligtvis kommer att säga är ’överallt'”, säger Williams, så man måste undersöka vidare för att få mer information. Teknikerna bör också fråga om eventuella nyligen genomförda förändringar i landskapet eller huset, t.ex. om det skett någon ombyggnad eller byggnation under de senaste fem åren.

Även om kunden kan ange en specifik plats för skadedjursaktivitet rekommenderar Williams att teknikerna gör en grundlig ”rundvandring” på insidan och utsidan för att få en uppfattning om var och varför skadedjursangreppet förekommer. ”Jag har för vana att gå runt på utsidan först”, säger Williams. ”Anledningen är att om man känner till utsidan kan man ta reda på vad som bidrar till problemen på insidan”. När man väl är inne rekommenderar Williams också att man flyttar runt föremål – med kundens tillåtelse – för att tvinga fram eventuella gömda skadedjur och för att kontrollera levnadsförhållandena. Plastlådor kan till exempel hålla föremålen torra, men deras bottnar kan bilda en ångförsegling som behåller fuktigheten och lockar till sig skadedjur.

Inspektionens fokusområden bör vara de som är kända gömställen för dessa skadedjur, t.ex. källare, vindar, garage och alla andra ställen där skadedjuret har setts. Under inspektionen bör teknikerna anteckna alla gynnsamma förhållanden och fynd i sina anteckningar. Om förhållandena är idealiska för angrepp kommer dessa anteckningar att vara till hjälp vid eventuella uppföljningstjänster och kan vara skillnaden mellan ett enda lyckat besök och flera återbehandlingar som gör att du förlorar pengar.

För alla inspektioner rekommenderar Williams också att alla tekniker utrustas med en uppladdningsbar ficklampa, en reservficklampa och ett verktyg med flera användningsområden och att de utbildas i hur de ska använda dem på rätt sätt under inspektionsförfarandet.

Bearbetning. Innan någon behandling kan ske varnar Williams för att skadedjursbekämpare måste förstå lokala, statliga och federala bestämmelser om vissa behandlingsprocesser. I vissa delstater gäller att om skadedjuret inte finns med på produktetiketten kan produkten inte användas för att behandla det skadedjuret, men i de delstater som arbetar med den federala etiketten säger Williams: ”Du behöver inte ha skadedjuret med på etiketten så länge platsen finns med på etiketten, så det ger dig en stor flexibilitet”. För företag som är verksamma i flera delstater bör delstatsspecifik utbildning om behandlingsföreskrifter införlivas i varje utbildningsschema för att säkerställa full överensstämmelse med alla tillämpliga lagar.

När problemet har identifierats bör teknikerna sedan diskutera behandlingsprocessen med kunden. Först måste teknikern se till att kunden förstår de förväntade resultaten av behandlingsprocessen. ”Insekticidbehandlingar är ingen patentlösning. Du kommer inte att gå in med en trollstav och lösa saker och ting”, säger Williams.

För att påbörja en behandling måste teknikern också ta reda på om kunden har utfört några DIY-behandlingar eller anlitat andra yrkesmän tidigare. ”Det kan uppstå en situation där du gör en applicering och den särskilda produkten som du använder kan inte blanda sig väl eller bo bra med den produkt som de använder”, varnade Williams. Slutligen, när en behandling har bestämts bör teknikern inse att pappersarbetet är ett juridiskt dokument och se till att all skrift är läsbar och korrekt.

För att behandla dessa skadedjur använder Williams en mängd olika produkter, beroende på platsen och graden av angrepp. På platser inomhus, t.ex. i hålrum, rekommenderar han dammformuleringar (organiskt damm för känsliga områden). Nuvan Prostrips kan användas i utrymmen som inte är upptagna (upptagna av människor mindre än fyra timmar per dag) för att ge en långsiktig bekämpning. Borsyra är en mögelhämmande restprodukt som fungerar i fuktmiljöer, medan Williams föredrar Tri-Die aerosol på rörledningar ”eftersom den fäster mycket lätt på den yta man applicerar den på, förutom att den kontrollerar aktiviteten kan den faktiskt stöta bort skadedjur från området.”

I obebodda utrymmen eller där det finns organiska material, t.ex. träskivor, är aggressiva behandlingar, t.ex. borttagning av isolering och behandling under, att föredra när det är möjligt. För att behandla sprickor och klyftor i övre våningar säger Williams att han använder Arilon, ett vattendispergerbart granulat, eftersom det är en aktiv ingrediens med låg inverkan och en gynnsam miljöprofil. Vid behandling av övre våningar varnar Williams dock för att endast bespruta golvlister, eftersom detta visserligen kan undertrycka skadedjur i bostadsområdet, men det kommer inte att behandla angreppet. Runt utsidan använder Williams olika restformuleringar för att behandla fastighetens fundament, särskilt ingångsställen (t.ex. fönster och dörrar), och applicerar produkten en meter från byggnaden, beroende på produktens begränsningar på etiketten. Williams rekommenderar också att man använder granulära insektsmedel i koncentrerade områden utanför den flytande behandlingszonen. Vid behandling av mulchområden eller andra högar bör högarna flyttas eller störas och sedan behandlas grundligt.

Förutom insekticidbehandlingar har Williams funnit att behandling av dessa skadedjur också är möjlig genom olika IPM-lösningar (Integrated Pest Management), varav många har potential för merförsäljning av ytterligare produkter eller tjänster. I bostadsområden, t.ex. kök och badrum, är en av de enklaste IPM-åtgärderna att dammsuga eller på annat sätt hålla golv och andra åtkomstområden fria från födokällor.

En av de mest lönsamma IPM-lösningarna är att sälja utestängningstjänster, t.ex. att installera dörrfilar och erbjuda strukturell skadedjurssäkring och tätning. Dessa tjänster kan till och med säljas i förväg och betalas ut under sämre årstider. Andra potentiella IPM-möjligheter är att sälja avfuktare och erbjuda tjänster som rengöring av hängrännor eller gräsmatteskötsel. Dessa IPM-lösningar kommer att minimera vissa gynnsamma förhållanden och kan till och med eliminera eller minska behovet av andra behandlingar.

Som med alla tjänster är det nödvändigt att investera i rätt verktyg för en effektiv behandling. Williams rekommenderar till exempel att man investerar i en Technicide Duster eller B&G Versaduster för inomhusbruk och en gasdriven ryggsäcksspridare eller en motorspruta för utomhusbruk. Han föreslår också att ett företag utvecklar en omfattande webbplats, använder formulerade e-postmeddelanden och utformar faktablad och rapporter om skadedjurens sårbarhet så att allt material och alla tjänster uppfyller en standardiserad nivå av kvalitet och noggrannhet.

Sluttliga tankar. Silverfiskar, tusenfotingar och fjäderfä är alla vanliga skadedjur som kan skapa många utmaningar men också många möjligheter till ökad vinst och tillväxt. Med hjälp av kunskap om dessa insekters biologi, korrekta inspektionstekniker och riktade behandlingslösningar kan utbildade tekniker samarbeta med kunderna för att hantera förväntningar och leverera effektiva lösningar. I slutändan, säger Williams, handlar allt om utbildning och sunt förnuft: ”Tänk på din miljö. Tänk på vad som händer. Läs etiketten. Känn till skadedjuret. Och gör en korrekt applicering.”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.