Världshälsoorganisationen
Världshälsoorganisationen (WHO), franska Organisation Mondiale de la Santé, specialiserat organ inom Förenta nationerna (FN) som inrättades 1948 för att främja internationellt samarbete för förbättrade folkhälsoförhållanden. Även om den ärvde specifika uppgifter som rörde epidemibekämpning, karantänsåtgärder och standardisering av läkemedel från Nationernas förbunds hälsoorganisation (inrättad 1923) och Internationella folkhälsoorganisationen i Paris (inrättad 1907), fick WHO enligt sin stadga ett brett mandat att främja uppnåendet av ”högsta möjliga hälsanivå” för alla folk. WHO definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet”. Varje år firar WHO sitt etableringsdatum, den 7 april 1948, som Världshälsodagen.
PAHO/World Health Organization
Med administrativt huvudkontor i Genève styrs WHO genom Världshälsoförsamlingen, som sammanträder årligen och som är det allmänna beslutsfattande organet, och genom en styrelse bestående av hälsovårdsspecialister som väljs av församlingen för treåriga mandatperioder. WHO:s sekretariat, som utför rutinverksamheten och hjälper till att genomföra strategier, består av experter, personal och fältarbetare som har anställning vid det centrala huvudkontoret eller vid något av de sex regionala WHO-kontoren eller andra kontor som finns i länder runt om i världen. Myndigheten leds av en generaldirektör som nomineras av styrelsen och utses av Världshälsoförsamlingen. Generaldirektören stöds av en biträdande generaldirektör och flera biträdande generaldirektörer, som var och en har specialiserat sig på ett specifikt område inom WHO:s ram, t.ex. familje-, kvinno- och barnhälsa eller hälso- och sjukvårdssystem och innovation. Byrån finansieras huvudsakligen genom årliga bidrag från medlemsländerna på grundval av deras relativa betalningsförmåga. Efter 1951 tilldelades WHO dessutom betydande resurser från FN:s utökade program för tekniskt bistånd.
WHO:s tjänstemän ser regelbundet över och uppdaterar byråns ledarskapsprioriteringar. Under perioden 2014-19 var WHO:s ledarskapsprioriteringar inriktade på:
-
1. Bistå länder som strävar efter framsteg mot allmän hälsotäckning
-
2. Hjälpa länder att etablera sin kapacitet att följa internationella hälsoregler
-
3. Öka tillgången till viktiga och högkvalitativa medicinska produkter
-
4. Behandla den roll som sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer spelar för folkhälsan
-
5. Samordna insatser mot icke överförbara sjukdomar
-
6. Främja folkhälsa och välbefinnande i enlighet med de mål för hållbar utveckling som fastställts av FN.
Arbetet som omfattas av dessa prioriteringar är spritt över ett antal hälsorelaterade områden. WHO har till exempel upprättat en kodifierad uppsättning internationella sanitära bestämmelser som är utformade för att standardisera karantänsåtgärder utan att i onödan störa handel och flygresor över nationsgränserna. WHO håller också medlemsländerna informerade om den senaste utvecklingen inom cancerforskning, läkemedelsutveckling, sjukdomsförebyggande, kontroll av narkotikamissbruk, vaccinanvändning och hälsorisker från kemikalier och andra ämnen.
WHO sponsrar åtgärder för kontroll av epidemiska och endemiska sjukdomar genom att främja masskampanjer som innefattar landsomfattande vaccinationsprogram, undervisning i användningen av antibiotika och insektsmedel, förbättring av laboratorie- och kliniska anläggningar för tidig diagnos och förebyggande åtgärder, hjälp med att tillhandahålla renvattenförsörjning och sanitära system, samt hälsoupplysning för människor som bor i landsbygdssamhällen. Dessa kampanjer har haft viss framgång mot aids, tuberkulos, malaria och en rad andra sjukdomar. I maj 1980 utrotades smittkoppor globalt, vilket till stor del berodde på WHO:s insatser. I mars 2020 förklarade WHO det globala utbrottet av COVID-19, en allvarlig luftvägssjukdom orsakad av ett nytt coronavirus som först dök upp i Wuhan, Kina, i slutet av 2019, som en pandemi. Myndigheten fungerade som ett världsomspännande informationscentrum om sjukdomen och tillhandahöll regelbundna lägesrapporter och mediegenomgångar om dess spridning och dödlighet, gav teknisk vägledning och praktiska råd till regeringar, folkhälsomyndigheter, hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten samt gav ut uppdateringar om pågående vetenskaplig forskning. När pandemirelaterade infektioner och dödsfall fortsatte att öka i USA anklagade president Donald J. Trump WHO för att ha konspirerat med Kina för att dölja spridningen av det nya coronaviruset i det landet i de tidiga skedena av utbrottet. I juli 2020 meddelade Trumpadministrationen formellt FN att USA skulle dra sig tillbaka från WHO i juli 2021. USA:s tillbakadragande stoppades av Trumps efterträdare, president Joe Biden, på dennes första dag i ämbetet i januari 2021.
S. Hollyman/World Health Organization
I sin ordinarie verksamhet uppmuntrar WHO till förstärkning och utvidgning av medlemsländernas folkhälsoförvaltningar, ger teknisk rådgivning till regeringarna vid utarbetandet av långsiktiga nationella hälsoplaner, skickar ut internationella expertgrupper för att genomföra fältstudier och demonstrationsprojekt, hjälper till med att inrätta lokala hälsovårdscentraler och erbjuder stöd till utvecklingen av nationella utbildningsinstitutioner för medicinsk personal och sjuksköterskor. Genom olika stödprogram för utbildning kan WHO tillhandahålla stipendier för läkare, folkhälsoadministratörer, sjuksköterskor, sanitetsinspektörer, forskare och laboratorietekniker.
WHO:s första generaldirektör var den kanadensiske läkaren Brock Chisholm, som tjänstgjorde från 1948 till 1953. Senare generaldirektörer för WHO var bland annat läkaren och Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland (1998-2003), den sydkoreanska epidemiologen och folkhälsoexperten Lee Jong-Wook (2003-2006) och den kinesiska tjänstemannen Margaret Chan (2007-17). Den etiopiska folkhälsotjänstemannen Tedros Adhanom Ghebreyesus blev generaldirektör för WHO 2017.
Eraldo Peres/AP Images
.