Vad är amarant bra för

Av Dr Mercola, augusti 2014

Fördelar med amarant

Botaniskt namn: Amaranthus

Amarant odlades av aztekerna för 8 000 år sedan och är fortfarande en inhemsk gröda i Peru, men amarant har en historia som kan spåras tillbaks till Mexiko och Yucatanhalvön. Idag odlas den i Afrika, Indien, Kina, Ryssland, Sydamerika och är på väg tillbaka till Nordamerika.

Amaranth är en hög växt – vanligtvis två meter – med breda gröna blad, klarröda eller gyllene blommor, och det finns cirka 60 olika arter. Blommorna består av små, kornliknande knoppar, vilket är en av anledningarna till att den här växten vanligtvis hamnar i kategorin ”korn”. Men amarant är tekniskt sett inte ett spannmål som havre, vete eller ris. Det kallas ibland ”pseudokorn” eftersom dess näringsprofil är så likartad.

En av de viktigaste aspekterna av detta lilla korn är att det är glutenfritt. När mjölet mals har det en blek elfenbensfärg, även om de röda ”groddarna” också kan malas för att få en mycket hälsosam rödfärgad fiber.

Amarant är extremt tätt och är därför för tungt för att användas som en egen produkt. Det kombineras med andra sädesslag för en lättare konsistens och med en beprövad kombination av ingredienser som guarkärnmjöl för att passera för gluten.

Kokning av amaranth är jämförbart med att laga pasta eller ris: koka rikligt med vatten (sex koppar vatten till en kopp amaranth), mata in kornet, koka och rör om i 15-20 minuter, sila, skölj och ät.

Amaranth kan användas som ett exceptionellt förtjockningsmedel för såser, soppor, grytor och till och med geléer. Amarant kan ätas som mellanmål och har en lätt, nötaktig eller kryddig-krispig konsistens och smak. Det bästa av allt är att amarant är till och med mer näringsrik än riktiga sädesslag.

Hälsofördelar med amarant

En av anledningarna till att amarant har kommit i förgrunden bland sädesslagen är på grund av dess näringsinnehåll. Den innehåller mer mineraler som kalcium, järn, fosfor och karotenoider än de flesta grönsaker. Den har ett anmärkningsvärt proteininnehåll: kopp för kopp 28,1 gram protein jämfört med 26,3 gram i ris.

Amarant är en stor källa till lysin, en aminosyra med ett proteininnehåll som kan jämföras med mjölk och som är lättare att smälta, vilket inte kan sägas om andra sädesslag. För att stödja denna positiva aspekt av amarant innehåller den också primära proteiner som kallas albumin och globuliner, som jämfört med prolaminerna i vete är mer lösliga och smältbara.

En kopp rå amarant innehåller 15 milligram järn, medan vitt ris bara innehåller 1,5 milligram. En kopp rå amarant innehåller också 18 milligram fibrer, medan vitt ris innehåller 2,4 gram.

Med 105 % av den dagliga rekommendationen per portion är mangan i amarant utmärkt, samtidigt som den innehåller få kolhydrater. Amarant innehåller mer än tre gånger så mycket kalcium och är också rik på magnesium, fosfor och kalium. Amarant innehåller 6-10 % olja, huvudsakligen omättad, eller cirka 77 % omättade fettsyror, inklusive linolsyra, som krävs för optimal näring. Inte minst är amarant det enda spannmålet med ett dokumenterat innehåll av C-vitamin.

Näringsfakta för amarant

Serveringsstorlek: En (1) kopp amarant (ca 264 g)

Mängd per portion

Kalorier …………………………………………………………….. 251

Kolhydrater ………………………………………………………. 46 g

Protein ……………………………………………………………… 9 g

Fibrer ………………………………………………………………… 5 g

Studier gjorda på amarant

En studie om amarant rapporterade att dess frön inte bara innehåller viktiga näringsmässiga egenskaper, utan även fytokemiska föreningar som rutin, nicotiflorin och peptider som har förmågan att bidra till att sänka högt blodtryck och minska förekomsten av cancer.

Forskarna föreslog ytterligare forskning om den roll som hälsofrämjande peptider i amarant spelar, särskilt lunasin, som tidigare identifierats i sojabönor och som tros ha cancerförebyggande fördelar samt sänka förekomsten av kroniska sjukdomar, såsom inflammation, diabetes, hjärtsjukdomar och stroke.

Forskarna föreslog ytterligare forskning om den roll som hälsofrämjande peptider i amarant spelar, särskilt lunasin, som tidigare identifierats i sojabönor och som tros ha cancerförebyggande fördelar samt sänka förekomsten av kroniska sjukdomar, såsom inflammation, diabetes, hjärtsjukdomar och stroke.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.