Vesikoureteral reflux (VUR) hos barn
Vad är vesikoureteral reflux hos barn?
Vesikoureteral reflux (VUR) är ett tillstånd där urinen i urinblåsan rinner i fel riktning. Den går upp i rören (urinledarna) som leder till njurarna. Ofta rinner det hela vägen tillbaka upp till njurarna.
Normalt rinner urinen ner från njurarna genom urinledarna till urinblåsan. Blåsan är det organ som lagrar urinen innan den lämnar kroppen vid urinering. Blåsan har tre små öppningar. De 2 öppningarna längst upp förbinder urinledarna med blåsan. Öppningen längst ner leder från blåsan till ett rör som kallas urinröret. Urinen lämnar kroppen genom urinröret.
Urinledarna har ett envägsventilsystem som normalt hindrar urinen från att rinna tillbaka upp till njurarna. När ett barn har VUR fungerar inte detta ventilsystem. Urin kan då strömma bakåt (reflux) i urinledarna och kan komma in i njurarna.
Detta tillstånd diagnostiseras oftast i spädbarns- och barndomen.
Vad orsakar vesikoureteral reflux hos ett barn?
Det finns många orsaker till att ett barn kan utveckla VUR. Några av de vanligaste orsakerna är:
-
För att födas med en neuralrörsdefekt som spina bifida
-
För att ha andra problem med urinvägarna, till exempel bakre urinrörsventiler, ureterocele eller ureterduplikation
Vilka barn löper risk att drabbas av vesikoureteral reflux?
Ett barn löper större risk för VUR om det har föräldrar eller syskon med VUR. I spädbarnsåldern är sjukdomen vanligare bland pojkar. Detta beror på att när de kissar är det mer tryck i hela urinvägarna. I den tidiga barndomen är VUR vanligare hos flickor. Det är vanligare hos vita barn än hos afroamerikanska barn.
Vad är symptomen på vesikoureteral reflux hos ett barn?
Symtomen kan uppträda lite olika hos varje barn. De kan bland annat vara följande:
-
Symtom på urinvägsinfektion (UTI) som brännande eller smärta vid urinering, frekvent urinering, feber och ryggsmärta
-
Svårigheter vid urinering som brådska, dregling, eller att kissa i byxorna
-
En svullen njure som kan kännas som en massa i magen
-
Svår viktuppgång
-
Högt blodtryck
Symtomen på VUR kan likna andra hälsoproblem. Se till att ditt barn träffar sin vårdgivare för att få en diagnos.
Hur diagnostiseras vesikoureteral reflux hos ett barn?
VUR kan ofta upptäckas genom ultraljud innan barnet är fött. Ibland kan det finnas en familjehistoria av VUR, men barnet har inga symtom. I dessa fall kan en vårdgivare vilja göra ett test för att kontrollera om det finns VUR. Tester för VUR inkluderar:
-
Voiding cystourethrogram (VCUG). En VCUG är en typ av röntgenundersökning som undersöker urinvägarna. Vårdgivaren sätter en tunn, flexibel slang (kateter) i urinröret. Detta rör dränerar urin från urinblåsan till utsidan av kroppen. Vårdgivaren fyller blåsan med ett flytande färgämne. Röntgenbilder tas när blåsan fylls och töms. Bilderna visar om det finns något omvänt urinflöde i urinledarna och njurarna.
-
Renalt ultraljud (sonografi). Detta är ett smärtfritt test som använder ljudvågor och en dator för att skapa bilder av kroppens vävnader. Under testet för en vårdgivare en anordning som kallas transducer över magen i njurområdet. Detta skickar en bild av njuren till en videoskärm. Vårdgivaren kan se njurens storlek och form. Han eller hon kan också se en tillväxt, njursten, cysta eller andra problem.
Hur behandlas vesikoureteral reflux hos ett barn?
Behandlingen beror på ditt barns symtom, ålder och allmänna hälsotillstånd. Det beror också på hur allvarligt tillståndet är.
VUR kan vara lindrig eller allvarligare. Det kan orsaka lindrig reflux, när urinen backar upp endast en kort sträcka i urinledarna. Eller det kan orsaka allvarlig återflöde som leder till njurinfektioner och permanenta njurskador. Ditt barns vårdgivare kan tilldela ett betyg från 1 till 5 för att visa graden av reflux. Ju högre grad, desto allvarligare reflux.
Behandlingen beror på graden av reflux:
-
Grad 1 till 3. De flesta barn med VUR av grad 1 till grad 3 behöver ingen intensiv behandling. Refluxen försvinner av sig själv med tiden, vanligtvis inom 5 år. Barn som ofta har feber eller infektioner kan behöva ta antibiotika och få regelbundna urinprov. De kan också behöva opereras.
-
4:e till 5:e klass. Barn som har reflux av grad 4 eller grad 5 kan behöva opereras. Under ingreppet skapar kirurgen en klaff-ventilanordning för urinledaren. Detta kommer att förhindra omvänt flöde av urin in i njuren. I svårare fall kan den ärrade njuren och urinledaren behöva tas bort.
Nya behandlingar införs för VUR. Prata med ditt barns vårdgivare för mer information.
Tala med ditt barns vårdgivare om risker, fördelar och eventuella biverkningar av alla behandlingar.
Vad är möjliga komplikationer av vesikoureteral reflux hos ett barn?
Ett barn som har VUR riskerar att få upprepade njurinfektioner. Med tiden kan detta orsaka skador och ärrbildning på njurarna.
När ska jag ringa mitt barns vårdgivare?
Ringa ditt barns vårdgivare om ditt barn har:
-
Symtom som inte blir bättre eller blir värre
-
Nya symtom
Nyckelpunkter om vesiko-ureteral reflux hos barn
-
Vesiko-ureteral reflux (VUR) är ett tillstånd där urinen i urinblåsan flyter i fel riktning. Den går upp i rören (urinledarna) som leder till njurarna. Ofta rinner den hela vägen tillbaka upp till njurarna.
-
Uretrarna har ett envägsklaffsystem som normalt hindrar urinen från att rinna tillbaka upp till njurarna. När ett barn har VUR fungerar inte detta ventilsystem.
-
Några av de vanligare orsakerna till VUR inkluderar en neuralrörsdefekt eller andra urinvägsproblem.
-
Symtomen kan inkludera urinvägsinfektioner och besvär med urinering.
-
Vårdaren kan tilldela ditt barns sjukvårdspersonal en grad från 1 till 5 för att indikera graden av reflux. Ju högre grad desto allvarligare är refluxen.
-
Ett barn som har VUR löper risk att drabbas av upprepade njurinfektioner. Med tiden kan detta orsaka skador och ärrbildning på njurarna.
Nästa steg
Tips för att du ska få ut så mycket som möjligt av ett besök hos ditt barns hälsovårdare:
-
Vissa om orsaken till besöket och vad du vill ska hända.
-
För besöket skriver du ner frågor som du vill ha svar på.
-
Under besöket skriver du ner namnet på en ny diagnos och eventuella nya mediciner, behandlingar eller tester. Skriv också ner alla nya instruktioner som din vårdgivare ger dig för ditt barn.
-
Veta varför ett nytt läkemedel eller en ny behandling skrivs ut och hur det kommer att hjälpa ditt barn. Vet också vilka biverkningarna är.
-
Fråga om ditt barns tillstånd kan behandlas på andra sätt.
-
Veta varför ett test eller en procedur rekommenderas och vad resultaten kan betyda.
-
Vissa vad du kan förvänta dig om ditt barn inte tar medicinen eller inte genomgår testet eller proceduren.
-
Om ditt barn har ett uppföljningsbesök, skriv ner datum, tid och syfte för det besöket.
-
Vissa hur du kan kontakta ditt barns vårdgivare efter kontorstid. Detta är viktigt om ditt barn blir sjukt och du har frågor eller behöver råd.