Vetenskaplig teori
Vetenskaplig teori, systematisk ideell struktur med stor räckvidd, utformad av den mänskliga fantasin, som omfattar en familj av empiriska (erfarenhetsmässiga) lagar om regelbundenheter som existerar i objekt och händelser, både observerade och antagna. En vetenskaplig teori är en struktur som föreslås av dessa lagar och som utformas för att förklara dem på ett vetenskapligt rationellt sätt.
I sitt försök att förklara objekt och händelser använder vetenskapsmannen sig av (1) noggranna observationer eller experiment, (2) rapporter om regelbundenheter och (3) systematiska förklaringsscheman (teorier). Redovisningarna av regelbundenheter kan, om de är korrekta, betraktas som empiriska lagar som uttrycker fortlöpande relationer mellan de observerade objekten eller egenskaperna. När empiriska lagar kan tillfredsställa nyfikenhet genom att avslöja en ordning i objektens eller händelsernas beteende kan forskaren således föra fram ett systematiskt schema, eller en vetenskaplig teori, för att ge en accepterad förklaring till varför dessa lagar erhålls.
Empiriska lagar och vetenskapliga teorier skiljer sig åt på flera sätt. I en lag finns det rimligt tydliga observationsregler för att bestämma innebörden av var och en av dess termer; en lag kan således testas genom att noggrant observera de objekt och egenskaper som avses med dessa termer. De formuleras faktiskt inledningsvis genom att generalisera eller schematisera utifrån observerade förhållanden. När det gäller vetenskapliga teorier hänvisar dock vissa av termerna vanligen till objekt eller händelser som inte observeras. Det är således uppenbart att teorier är fantasifulla konstruktioner av det mänskliga sinnet – resultat av filosofiska och estetiska bedömningar såväl som av observationer – eftersom de endast antyds av observerad information snarare än att induktivt generaliseras från den. Dessutom kan teorier normalt inte testas och accepteras på samma grunder som lagar. Medan en empirisk lag uttrycker ett förenande förhållande mellan ett litet urval av observerbara faktorer, har vetenskapliga teorier således en mycket större räckvidd och förklarar en mängd sådana lagar och förutsäger andra som ännu inte har upptäckts.
En teori kan karakteriseras som ett postulatalt system (en uppsättning premisser) från vilket empiriska lagar kan härledas som teorier. Den kan således ha en abstrakt logisk form, med axiom, bildningsregler och regler för att dra deduktioner från axiomen samt definitioner för att empiriskt tolka dess symboler. I praktiken är teorier dock sällan strukturerade så noggrant.