Barns BMI
Fetma (från det latinska ordet obesus, dvs. fett) definieras enligt Dorlands medicinska ordbok som en ökning av kroppsvikten bortom begränsningen av skelettets och de fysiska behoven, som ett resultat av överdriven ackumulering av fett i kroppen.
En noggrann mätning av kroppsfett är svår och mycket kostsam, och många metoder lämpar sig bara för experimentella förhållanden. Därför används en enkel beräkning av det så kallade Body Mass Index (BMI) i allmän praxis. Detta index ger förhållandet mellan vikt och längd enligt den enkla formeln Vikt (kg) / Höjd (m)2 . Ett antal studier har bekräftat att BMI-indexet hos barn är en ganska exakt indirekt indikator på mängden kroppsfett. BMI korrelerar väl med andra fettmätningsmetoder som hudvecksmätningar, bioelektrisk impedans eller röntgenabsorptiometri (DXA).
American Academy of Pediatrics (AAP) rekommenderar användning av BMI som en screeningmetod för att upptäcka övervikt eller fetma för barn från 2 års ålder.
BMI-värden som definierar övervikt och fetma uttrycks i percentiler och deras värden varierar beroende på vilka datamängder som har beräknats. Det finns ett antal nationella såväl som internationella (t.ex. WHO) tillväxtkurvor som har olika gränser för övervikt eller fetma.
Vår BMI-kalkylator använder offentligt tillgängliga CDC-data – dvs. från en stor vetenskaplig organisation som definierar övervikt vid eller över den 85:e percentilen och fetma vid eller över den 95:e percentilen.