Livstidsutveckling
Lärandemål
- Beskriv hjärnans utveckling under tonåren
Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad när en person når puberteten. Mellan 10 och 25 års ålder genomgår hjärnan förändringar som har viktiga konsekvenser för beteendet. Hjärnan når 90 procent av sin vuxenstorlek när en person är sex eller sju år gammal. Hjärnan växer alltså inte särskilt mycket i storlek under tonåren. Men hjärnans veck fortsätter att bli mer komplexa fram till de sena tonåren. De största förändringarna i hjärnans veck under denna tid sker i de delar av hjärnbarken som bearbetar kognitiv och känslomässig information.
Upp till puberteten fortsätter hjärncellerna att blomma i frontalregionen. Några av de mest utvecklingsmässigt betydelsefulla förändringarna i hjärnan sker i den prefrontala cortexen, som är involverad i beslutsfattande och kognitiv kontroll samt andra högre kognitiva funktioner. Under tonåren ökar myeliniseringen och den synaptiska beskärningen i den prefrontala cortexen, vilket förbättrar effektiviteten i informationsbehandlingen, och de neurala kopplingarna mellan den prefrontala cortexen och andra regioner i hjärnan stärks. Denna tillväxt tar dock tid och tillväxten är ojämn.
The Teen Brain: 6 Things to Know
Figur 1. Hjärnan når sin största storlek i början av tonåren, men fortsätter att mogna långt in i 20-årsåldern.
När du lär dig om hjärnans utveckling under tonåren kan du ta hänsyn till dessa sex fakta från The National Institute of Mental Health:
Din hjärna fortsätter inte att bli större när du blir äldre
För flickor når hjärnan sin största fysiska storlek runt 11 års ålder och för pojkar når hjärnan sin största fysiska storlek runt 14 års ålder. Denna åldersskillnad betyder naturligtvis inte att varken pojkar eller flickor är smartare än varandra!
Men det betyder inte att din hjärna har mognat färdigt
För både pojkar och flickor, även om din hjärna kan vara så stor som den någonsin kommer att bli, slutar hjärnan inte att utvecklas och mogna förrän i mitten eller slutet av 20-årsåldern. Den främre delen av hjärnan, den så kallade prefrontala cortex, är en av de sista hjärnregionerna som mognar. Det är det område som ansvarar för att planera, prioritera och kontrollera impulser.
Tonårshjärnan är redo att lära sig och anpassa sig
I en digital värld som ständigt förändras är tonårshjärnan väl förberedd för att anpassa sig till ny teknik – och formas i gengäld av erfarenhet.
Många psykiska störningar uppkommer under tonåren
Alla de stora förändringar som hjärnan upplever kan förklara varför tonåren är den tid då många psykiska störningar – såsom schizofreni, ångest, depression, bipolär sjukdom och ätstörningar – uppstår.
Tonårshjärnan är motståndskraftig
Och även om tonåren är en sårbar tid för hjärnan och för tonåringar i allmänhet, går de flesta tonåringar vidare och blir friska vuxna. Vissa förändringar i hjärnan under denna viktiga utvecklingsfas kan faktiskt bidra till att skydda mot långsiktiga psykiska störningar.
Tonåringar behöver mer sömn än barn och vuxna
Även om det kan verka som om tonåringar är lata, visar vetenskapen att melatoninnivåerna (eller nivåerna av ”sömnhormonet”) i blodet naturligt stiger senare på kvällen och sjunker senare på morgonen än hos de flesta barn och vuxna. Detta kan förklara varför många tonåringar stannar uppe sent och kämpar med att gå upp på morgonen. Tonåringar bör få ungefär 9-10 timmars sömn per natt, men de flesta tonåringar sover inte tillräckligt. Brist på sömn gör det svårt att vara uppmärksam, ökar impulsiviteten och kan också öka irritabilitet och depression.
Det limbiska systemet utvecklas flera år före den prefrontala hjärnbarken. Utvecklingen i det limbiska systemet spelar en viktig roll när det gäller att bestämma belöningar och bestraffningar och bearbeta känslomässiga upplevelser och social information. Pubertetshormoner riktar sig direkt mot amygdala och kraftfulla förnimmelser blir tvingande (Romeo, 2013). Hjärnskanningar bekräftar att kognitiv kontroll, som avslöjas av fMRI-studier, inte är fullt utvecklad förrän i vuxen ålder eftersom den prefrontala cortexen är begränsad i anslutningar och engagemang (Hartley & Somerville, 2015). Kom ihåg att detta område är ansvarigt för omdöme, impulskontroll och planering, och att det fortfarande mognar i tidig vuxen ålder (Casey, Tottenham, Liston, & Durston, 2005).
Figur 2. Hjärnans utveckling fortsätter i början av 20-talet. Särskilt frontallobens utveckling är viktig under detta skede.
Förändringar i både nivåerna av neurotransmittorerna dopamin och serotonin i det limbiska systemet gör dessutom att tonåringar blir mer emotionella och mer mottagliga för belöningar och stress. Dopamin är en neurotransmittor i hjärnan som förknippas med njutning och anpassning till omgivningen vid beslutsfattande. Under tonåren ökar dopaminnivåerna i det limbiska systemet och inflödet av dopamin till den prefrontala cortexen ökar. Den ökade dopaminaktiviteten i tonåren kan ha betydelse för ungdomars risktagande och sårbarhet för tristess. Serotonin är involverat i regleringen av humör och beteende. Det påverkar hjärnan på ett annat sätt. Serotonin är känt som den ”lugnande kemikalien” och lindrar spänningar och stress. Serotonin bromsar också den spänning och ibland hänsynslöshet som dopamin kan ge upphov till. Om det finns en defekt i serotoninbearbetningen i hjärnan kan impulsivt eller våldsamt beteende uppstå.
När det övergripande kemiska systemet i hjärnan fungerar bra verkar det som om dessa kemikalier samverkar för att balansera extrema beteenden. Men när stress, upphetsning eller känslor blir extrema översvämmas ungdomshjärnan av impulser som överväldigar den prefrontala hjärnbarken, och som ett resultat av detta ägnar sig ungdomar åt ökat riskbeteende och känslomässiga utbrott, möjligen på grund av att frontalloberna i deras hjärnor fortfarande utvecklas.
Senare i ungdomsåren utvecklas hjärnans kognitiva kontrollcentra i den prefrontala hjärnbarken, vilket ökar ungdomarnas självreglering och framtidsorientering. Skillnaden i tidpunkt för utvecklingen av dessa olika regioner i hjärnan bidrar till mer risktagande under mitten av tonåren eftersom ungdomar är motiverade att söka spänning som ibland kommer från riskfyllt beteende, till exempel vårdslös körning, rökning eller drickande, och ännu inte har utvecklat den kognitiva kontrollen för att motstå impulser eller fokusera lika mycket på de potentiella riskerna (Steinberg, 2008). En av världens ledande experter på ungdomars utveckling, Laurence Steinberg, jämför detta med att sätta igång en kraftfull motor innan bromssystemet är på plats. Resultatet är att ungdomar är mer benägna till riskbeteenden än vad barn eller vuxna är.
Visa det
Denna video förklarar ytterligare och belyser några av de viktigaste utvecklingar som sker i hjärnan under tonåren.
Du kan se transkriptet till ”Brain changes during adolescence | Behavior | MCAT | Khan Academy” här (öppnas i nytt fönster).
Som nämndes i inledningen till tonåren är det alltför många som har läst forskningen om tonårshjärnan som drar snabba slutsatser om tonåringar som irrationella lösa kanoner. Men ungdomar gör faktiskt val som påverkas av en helt annan uppsättning kemiska influenser än deras vuxna motsvarigheter – ett hoppfullt belöningssystem som kan dränka varningssignaler om risker. Ungdomars beslut definieras inte alltid av impulsivitet på grund av brist på bromsar, utan på grund av planerad och njutbar press på gaspedalen. Det är bra att sätta alla dessa hjärnprocesser i ett utvecklingssammanhang. Ungdomar behöver i någon mån njuta av risktagandets spänning för att klara av den otroligt överväldigande uppgiften att växa upp.
Se det
Se den valda delen av den här videon för att lära dig mer om forskning som rör hjärnförändringar och beteende under tonåren.
Du kan se utskriften av ”The Teenage Brain Explained” här (öppnas i nytt fönster).
För att lära dig mer kan du titta på detta TED-talk av Sarah-Jayne Blakemore: Det är en av de senaste forskningarna om hjärnan hos tonåringar och mer om hur dessa förändringar i hjärnans utveckling också resulterar i beteendeförändringar.
Nyckelresultat
I summa summarum är tonåren en tid av intensiva förändringar i hjärnan. Intressant nog utvecklas två av de primära hjärnfunktionerna i olika takt. Hjärnforskningen visar att den del av hjärnan som uppfattar belöningar från risker, det limbiska systemet, kommer igång i hög växel i de tidiga tonåren. Den del av hjärnan som kontrollerar impulser och engagerar sig i mer långsiktiga perspektiv, frontalloberna, mognar senare. Detta kan förklara varför tonåringar i mitten av tonåren tar större risker än äldre tonåringar. När frontalloberna blir mer utvecklade händer två saker. För det första utvecklas självkontrollen eftersom tonåringarna bättre kan bedöma orsak och verkan. För det andra blir fler områden i hjärnan involverade i bearbetningen av känslor, och tonåringarna blir bättre på att korrekt tolka andras känslor.
Try It
Sömn
Hjärnans utveckling påverkar även hur tonåringar sover. Ungdomars normala sömnmönster skiljer sig från barns och vuxnas. Tonåringar är ofta sömniga när de vaknar, trötta under dagen och vakna på natten. Även om det kan verka som om tonåringar är lata, visar vetenskapen att melatoninnivåerna (eller nivåerna av ”sömnhormonet”) i blodet naturligt stiger senare på natten och sjunker senare på morgonen hos tonåringar än hos de flesta barn och vuxna. Detta kan förklara varför många tonåringar stannar uppe sent och kämpar med att gå upp på morgonen. Tonåringar bör få ungefär 9-10 timmars sömn per natt, men de flesta tonåringar sover inte tillräckligt. Brist på sömn gör det svårt att vara uppmärksam, ökar impulsiviteten och kan också öka irritabilitet och depression.
Länk till inlärning: När forskningen visar hur viktig sömn är för tonåringar förespråkar många människor senare starttider för högstadieskolor. Läs om en del av forskningen på National Sleep Foundation om skolstarttider eller titta på detta TED-talk av Wendy Troxel: ”Why Schools Should Start Later for Teens”.
ordlista
Contribute!
Förbättra den här sidanLär dig mer
- Romeo, R.D. (2013). Tonårshjärnan: Stressresponsen och tonårshjärnan. Current Directions in Psychological Science, 22 (2), 140-145. ↵
- Hartley, C.A. & Somerville, L.H. (2015). Neurovetenskapen om ungdomars beslutsfattande. Current Opinion in Behavioral Sciences, 5, 108-115. ↵
- Steinberg, L. (2013). Adolescence (10th ed.). New York, NY: McGraw-Hill. ↵
- Steinberg, L. (2008) A social neuroscience perspective on adolescent risk-taking. Developmental Review, 28:78-106. ↵
- National Institute of Mental Health. The Teen Brain: 6 Things to Know. Hämtad från https://www.nimh.nih.gov/health/publications/the-teen-brain-6-things-to-know/index.shtml#pub6. ↵