Typ II-överkänslighet
| Sjukdom | Autoantikroppsmål |
|---|---|
| Autoimmun hemolytisk anemi | Rött blodkroppar |
| Goodpasture syndrom | Glomerulärt basalmembran |
| Graves sjukdom | Thyroidstimulerande hormon receptor |
| Immun trombocytopeni | Plattor |
| Myasthenia gravis | Muskelacetylkolinreceptor |
Ett exempel på komplementberoende typ II-överkänslighet är en akut hemolytisk transfusionsreaktion efter transfusion av ABO-inkompatibelt blod. Förutbildade antikroppar (främst IgM) mot antigener i givarens röda blodkroppar som inte finns hos en individ med en viss blodgrupp (t.ex. anti-A IgM hos en individ med blodgrupp B), binder till givarens röda blodkroppar och leder till snabb komplementmedierad hemolys och potentiellt livshotande kliniska konsekvenser. Komplementberoende typ II-överkänslighet kan också uppstå vid överföring av inkompatibla maternella antikroppar till fostrets röda blodkroppar, vilket orsakar hemolytisk anemi hos fostret, så kallad erythroblastosis fetalis.
Ett annat exempel på en komplementberoende typ II-överkänslighetsreaktion är Goodpastures syndrom, där basalmembranet (som innehåller kollagen typ IV) i lungor och njurar angrips av egna antikroppar på ett komplementmedierat sätt.
Ett exempel på antireceptor typ II-överkänslighet (även klassificerad som typ V-överkänslighet) observeras vid Graves sjukdom, där antikroppar mot receptorreceptorn för sköldkörtelstimulerande hormon leder till ökad produktion av tyroxin.
Hur som helst finns det frågetecken kring relevansen av Gell och Coombs klassificering av allergiska reaktioner i dagens förståelse av allergi, och den har begränsad användbarhet i klinisk praxis.