Det ögonblick då vårt äktenskap var över:

I denna nya veckolånga serie samlas Guardians skribenter för att beklaga en av livets svåraste prövningar: att skilja sig

Jag har många ögonblick som jag kommer att tänka på om jag försöker peka ut exakt när det var uppenbart att mitt äktenskap var över. Det finns tillräckligt många i efterhand som jag ofta tänker ”din idiot, det var så uppenbart, hur kunde du missa det här?”. Men på den tiden såg jag det inte.

Nu sticker dock två händelser ut. Båda ses bara ur mitt perspektiv och du kan slå vad om att mitt ex skulle ha många egna, men de är värda att beskriva om inte annat för att visa hur vardagligt, hur vanligt ett uppbrott kan vara. Det behöver inte vara dramatisk otrohet eller bråk som krossar tallrikar. Ibland räcker det med en handfull små sorgliga ögonblick för att visa att ett förhållande håller på att splittras.

En är bara en kort ögonblicksbild. Vi var på semester och jag satt på en dyr restaurang mittemot min man och grät tyst och sa: ”Kan du försöka vara snällare mot mig?” Jag minns inte hans svar, eller vad som hade hänt under middagen för att få oss till den platsen, men jag ser nu tillbaka och känner mig förbluffad över att jag kom till en punkt i mitt liv där jag kände att jag var tvungen att be min partner att vara snäll mot mig. Vid den tidpunkten i vårt förhållande kände jag mig sliten av att ständigt behöva förutse hans skiftande humör. Jag försökte få oss att gå upp i varv med irriterande munterhet, och när detta oundvikligen misslyckades blev jag nedstämd och orolig. Att be min man att vara snällare mot mig måste ha varit ett patetiskt försök att plåstra över en mycket större spricka än vad jag orkade se just då. ”Var bara snällare så klarar vi oss. Det är allt som krävs.”

Det andra minnet jag har ägde rum ett par veckor innan min man lämnade oss. Jag träffade honom, hans syster och några vänner på middag. Jag kom till restaurangen senare än alla andra och när jag hälsade på dem båda brast de ut i skratt. Det visade sig att de båda tyckte att mitt hår såg löjligt ut och de hade gjort kommentarer om det när jag gick genom restaurangen.

Kanske kunde det ha uppfattats som bara ett kort ögonblick av förlöjligande, eller så kanske mitt hår verkligen såg löjligt ut. Men jag såg i det ögonblicket en fullständig brist på vänlighet. Han var inte med i mitt lag. Utan att inse det hade han redan lämnat vårt partnerskap och i och med det kunde han skratta åt mig tillsammans med någon annan. Det kändes väldigt kallt helt plötsligt, och jag visste att något hade förändrats utan min vetskap. Det var ett ögonblick som tycktes flytta min plats i världen.

När vi gick hem den kvällen sov jag med ansiktet mot honom. Jag kände mig sårad och generad och ändå ifrågasatte jag fortfarande om jag gjorde för mycket av det.
När han äntligen gick ut slogs jag återigen av misstro. Men i flera månader efteråt blinkade dessa små ögonblick i mitt sinne, min hjärna försökte förstå det. Jag grävde upp jorden för att försöka hitta rötterna till vår undergång, och det var dessa minnen som jag kom tillbaka till. Stunderna då något i mig visste att min man inte älskade mig, inte längre.

För mitt eget uppbrott trodde jag aldrig särskilt mycket på människor som sa att deras förhållande upplöstes helt plötsligt. I bästa fall insisterade de på att de hade varit helt lyckliga, i värsta fall att de ”arbetade igenom sina problem tillsammans”. Jag har alltid trott att med tiden skulle minnen av dåliga stunder komma tillbaka och att de skulle nicka och tänka: ah, där var det. Början på slutet.

Nuförtiden är jag mycket mer empatisk mot människor som inte kan föreställa sig varför deras partner har lämnat dem. Någon gång, när chocken har klingat av, kommer de att minnas saker som de förnekade vid tillfället, eller som de inte lyckades åtgärda. Det kan vara ännu mer smärtsamt än att hävda total överraskning. Du hade ju trots allt inflytande i denna kollaps. Du gjorde saker som hjälpte till att inleda den, men du insåg dem inte i tid.

{{#ticker}}

{{topLeft}}

{{bottomLeft}}

{{topRight}}

{{bottomRight}}

{{#goalExceededMarkerPercentage}}

{{/goalExceededMarkerPercentage}}

{{/ticker}}

{{heading}}

{{#paragraphs}}

{{.}}

{{/paragraphs}}{{highlightedText}}

{{#cta}}{{text}}{{/cta}}
Påminn mig i maj

Vi hör av oss för att påminna dig om att bidra. Håll utkik efter ett meddelande i din inkorg i maj 2021. Om du har frågor om att bidra är du välkommen att kontakta oss.

  • Dela på Facebook
  • Dela på Twitter
  • Dela via e-post
  • Dela på LinkedIn
  • Dela på Pinterest
  • Dela på WhatsApp
  • Dela på Messenger

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.