Ormar har dålig syn, men kan förbättra sin syn om de är hotade

Sormar har en ökänt dålig syn, vilket är anledningen till att de tar till hjälp för att sticka ut sina tungor hela tiden för att få en uppfattning om sin omgivning. Men varelserna kan ha ett sätt att förbättra sin syn i nödfall.

Åtminstone för en ormarart gäller att när sländan känner sig hotad kontrollerar den blodflödet till ögonen för att se till att synen inte hindras, enligt en ny studie.

Forskningen inriktade sig på coachwhip-ormen (Masticophis flagellum), en smal, icke giftig art som finns över hela USA och Mexiko och som kan variera i färg från brun till rosa.

Som alla andra ormar och många andra reptiler har coachwhip-ormar inga ögonlock utan snarare en genomskinlig skal som kallas glasögon som täcker och skyddar ögat.

När han undersökte ögat på en coachwhip-orm sa studiens forskare Kevin van Doorn från University of Waterloo i Kanada att han lade märke till ett nätverk av blodkärl i detta genomskinliga hudskikt.

Van Doran undersökte denna egenskap ytterligare. Han fann att blodkärlen drog ihop sig och expanderade i en konsekvent cykel medan ormarna vilade så att blodkroppar inte skulle samlas framför djurens ögon och skymma deras redan begränsade syn.

Men när ormarna ställdes inför ett hot (i det här fallet en människa som närmade sig deras terrarium) övergav de denna rytm. De drog ihop dessa kärl, vilket minskade blodflödet i upp till flera minuter och säkerställde en förstklassig visuell klarhet om de skulle behöva försvara sig eller fly från ett rovdjur, säger forskarna. Motsatsen gällde när ormarna tappade sin hud; glasögonkärlen förblev dilaterade och höll blodflödet kontinuerligt, vilket förmodligen stöder celltillväxten när ormen förnyar det yttre skiktet av sin hud, enligt studien.

”Det här arbetet visar att blodflödesmönstret i glasögonormen hos ormar inte är statiskt utan snarare dynamiskt”, säger van Doorn i ett uttalande.

Framtida forskning behövs för att undersöka om det här draget kan hittas hos andra arter. Forskningen, som stöddes av Natural Sciences and Engineering Research Council of Canada, beskrivs i detalj i Journal of Experimental Biology.

Följ Megan Gannon på Twitter och Google+. Följ oss på @livescience, Facebook och Google+. Originalartikel på LiveScience.

  • 7 chockerande ormhistorier
  • Bildgalleri: Bildergalleri: Världens ormar
  • Alligator Alley: Bilder på monsterreptiler

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.