Platon
Förtida liv
På grund av bristen på primära källor från tidsperioden har mycket av Platons liv konstruerats av forskare genom hans egna skrifter och skrifter av samtida och klassiska historiker. Den traditionella historien uppskattar att Platon föddes omkring 428 f.Kr., men modernare forskare, som spårar senare händelser i hans liv, anser att han föddes mellan 424 och 423 f.Kr. Båda hans föräldrar kom från den grekiska aristokratin. Platons far, Ariston, härstammade från kungarna av Aten och Messenien. Hans mor, Perictione, sägs vara släkt med den grekiske statsmannen Solon från 600-talet f.Kr.
En del forskare tror att Platon uppkallades efter sin farfar, Aristokles, enligt traditionen att uppkalla den äldsta sonen efter farfadern. Men det finns inga avgörande bevis för detta, eller för att Platon var den äldsta sonen i sin familj. Andra historiker hävdar att ”Platon” var ett smeknamn med hänvisning till hans breda kroppsbyggnad. Även detta är möjligt, även om det finns uppgifter om att namnet Platon gavs till pojkar innan Aristokles föddes.
Som många unga pojkar i hans samhällsklass fick Platon troligen undervisning av några av Atens bästa pedagoger. Läroplanen skulle ha innehållit Kratylos’ och Pythagoras’ läror samt Parmenides. Dessa bidrog troligen till att utveckla grunden för Platons studier av metafysik (studiet av naturen) och epistemologi (studiet av kunskap).
Platons far dog när han var ung och hans mor gifte om sig med sin farbror, Pyrilampes, en grekisk politiker och ambassadör i Persien. Platon tros ha haft två helbröder, en syster och en halvbror, även om det inte är säkert var han hamnar i födelseordningen. Ofta förekom medlemmar av Platons familj i hans dialoger. Historiker tror att detta är en indikation på Platons stolthet över sin släktlinje.
Som ung man upplevde Platon två viktiga händelser som satte hans kurs i livet. Det ena var mötet med den store grekiske filosofen Sokrates. Sokrates metoder för dialog och debatt imponerade så mycket på Platon att han snart blev en nära medarbetare och ägnade sitt liv åt frågan om dygd och bildandet av en ädel karaktär. Den andra viktiga händelsen var det peloponnesiska kriget mellan Aten och Sparta, där Platon tjänstgjorde under en kort tid mellan 409 och 404 f.Kr. Atens nederlag gjorde slut på dess demokrati, som spartanerna ersatte med en oligarki. Två av Platons släktingar, Charmides och Critias, var framträdande personer i den nya regeringen, en del av de beryktade trettio tyrannerna vars korta styre kraftigt inskränkte de atenska medborgarnas rättigheter. Efter att oligarkin hade störtats och demokratin återupprättats övervägde Platon en kort tid en karriär inom politiken, men avrättningen av Sokrates år 399 f.Kr. fick honom att ta avstånd från denna idé och han övergick till ett liv av studier och filosofi.
Efter Sokrates död reste Platon i tolv år runt i Medelhavsområdet och studerade matematik med pythagoréerna i Italien och geometri, geologi, astronomi och religion i Egypten. Under denna tid, eller strax därefter, började han sitt omfattande författarskap. Det finns en viss debatt bland forskare om ordningen på dessa skrifter, men de flesta anser att de faller in i tre olika perioder.