Vad är en prestationsuppgift? (Del 1)
En prestationsuppgift är en inlärningsaktivitet eller bedömning där eleverna ombeds att utföra en prestation för att visa sina kunskaper, sin förståelse och sina färdigheter. Prestationsuppgifter ger en konkret produkt och/eller prestation som tjänar som bevis på lärande. Till skillnad från en uppgift med valt svar (t.ex. flervalsfrågor eller matchning) som ber eleverna att välja bland givna alternativ, presenterar en prestationsuppgift en situation som kräver att eleverna tillämpar sitt lärande i ett sammanhang.
Prestationsuppgifter används rutinmässigt inom vissa discipliner, t.ex. bild- och formkonst, idrottsundervisning och karriärteknik, där prestationen är det naturliga fokuset i undervisningen. Sådana uppgifter kan (och bör) dock användas inom alla ämnesområden och på alla årskurser.
Kännetecken för prestationsuppgifter
Alla prestationer som utförs av en elev kan anses vara en prestationsuppgift (t.ex, knyta en sko eller rita en bild), är det användbart att skilja mellan tillämpningen av specifika och diskreta färdigheter (t.ex. att dribbla en basketboll) från en verklig prestation i ett sammanhang (t.ex. att spela basketboll där dribbling är en av många tillämpade färdigheter). När jag använder termen prestationsuppgifter hänvisar jag alltså till mer komplexa och autentiska prestationer.
Här finns sju allmänna kännetecken för prestationsuppgifter:
- Prestationsuppgifter kräver tillämpning av kunskap och färdigheter, inte bara minnesbilder eller igenkänning.
Med andra ord måste den lärande faktiskt använda sitt lärande för att prestera. Dessa uppgifter ger vanligtvis en konkret produkt (t.ex. en grafisk bild, ett blogginlägg) eller en prestation (t.ex. en muntlig presentation, en debatt) som tjänar som bevis på deras förståelse och kompetens.
2. Prestationsuppgifter är öppna och ger vanligtvis inte ett enda korrekt svar.
Till skillnad från uppgifter med utvalt eller kortfattat konstruerat svar där man söker efter ett ”rätt” svar, är prestationsuppgifter öppna. Därför kan det finnas olika svar på uppgiften som ändå uppfyller framgångskriterierna. Dessa uppgifter är också öppna när det gäller processen, dvs. det finns vanligtvis inte ett enda sätt att utföra uppgiften.
3. Prestationsuppgifter skapar nya och autentiska sammanhang för prestationen.
Dessa uppgifter presenterar realistiska villkor och begränsningar för eleverna att navigera. Till exempel skulle en matematikuppgift ställa eleverna inför ett problem som de aldrig tidigare har sett och som inte kan lösas genom att helt enkelt ”sätta in” siffror i en memorerad algoritm. I en autentisk uppgift måste eleverna ta hänsyn till mål, målgrupp, hinder och alternativ för att uppnå en lyckad produkt eller prestation. Autentiska uppgifter har en sidofördel – de förmedlar syfte och relevans till eleverna, vilket hjälper eleverna att se en anledning till att anstränga sig för att förbereda sig för dem.
4. Prestationsuppgifter ger bevis på förståelse via överföring.
En förståelse avslöjas när eleverna kan överföra sitt lärande till nya och ”stökiga” situationer. Observera att inte alla prestationer kräver överföring. Att till exempel spela ett musikinstrument genom att följa noterna eller att genomföra en vetenskaplig laboration steg för steg kräver minimal överföring. Däremot är rika prestationsuppgifter öppna och kräver ”högre ordningstänkande” och en genomtänkt tillämpning av kunskaper och färdigheter i ett sammanhang, snarare än en skriven eller formelartad prestation.
5. Prestationsuppgifter är mångfacetterade.
I motsats till traditionella testobjekt som vanligtvis bedömer en enda färdighet eller ett enda faktum, är prestationsuppgifter mer komplexa. De omfattar flera steg och kan därför användas för att bedöma flera standarder eller resultat.
6. Prestationsuppgifter kan integrera två eller flera ämnen samt 2000-talets färdigheter.
I den större världen utanför skolan presenterar sig de flesta frågor och problem inte snyggt inom ämnesområdenas ”silos”. Även om resultatuppgifter förvisso kan vara innehållsspecifika (t.ex. matematik, naturvetenskap, samhällskunskap), ger de också möjlighet att integrera två eller flera ämnen och/eller väva in 2000-talets färdigheter och sinnesvanor. Ett naturligt sätt att integrera ämnen är att inkludera en läs-, forsknings- och/eller kommunikationskomponent (t.ex. skrift, grafik, muntlig eller teknisk presentation) i uppgifter inom innehållsområden som samhällsstudier, naturvetenskap, hälsa, affärsverksamhet, hälsa/fysisk utbildning. Sådana uppgifter uppmuntrar eleverna att se meningsfullt lärande som integrerat, snarare än något som sker i isolerade ämnen och segment.
7. Prestationer på öppna uppgifter utvärderas med hjälp av fastställda kriterier och rubriker.
Då dessa uppgifter inte ger ett enda svar bör elevernas produkter och prestationer bedömas mot lämpliga kriterier som är anpassade till de mål som bedöms. Tydligt definierade och anpassade kriterier möjliggör försvarbar, bedömningsbaserad utvärdering. Mer detaljerade poängsättningsrubriker, baserade på kriterier, används för att profilera olika nivåer av förståelse och färdighet.