Hur man tar livstecken som medicinsk assistent

En av tre vuxna i USA har högt blodtryck, enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Högt blodtryck har ofta inga symtom. Om det inte behandlas kan det orsaka hjärtinfarkt och stroke. Den medicinska assistenten bör lära sig att ta vitala tecken i ett försök att identifiera när en patients vitala tecken är onormala. Det kan rädda ett liv.

Den medicinska assistenten tar vanligtvis vitala tecken innan patienten träffar läkaren. Det finns ett standardmått för varje livstecken. Att ta vitala tecken är viktigt för att skapa en baslinje för framtida fysiska undersökningar och vid tillfällen när patienten är sjuk eller sjuk. Vitala tecken omfattar blodtryck, pulsfrekvens, andningsfrekvens och temperatur. Även längd och vikt ingår som kompletterande påverkare av en patients tillstånd eller symtom.

Blodtryck

Blodtrycket är den kraft som blodet pumpas mot artärernas väggar. Läkarassistenten mäter det systoliska och diastoliska trycket. Det systoliska trycket mäts när hjärtats vänstra kammare drar ihop sig. Det diastoliska trycket mäts när hjärtat slappnar av. Ett normalt blodtryck är mindre än 120 mm Hg systoliskt och mindre än 80 mm Hg diastoliskt. Standardenheten för att mäta blodtryck är millimeter kvicksilver (mm Hg). Det finns två huvudfaktorer som påverkar blodtrycket, bland annat hypertoni och hypotoni.

  • Hypertoni – högt blodtryck. Kan orsaka stroke, synförlust, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och njursvikt.
  • Hypotoni – lågt blodtryck. Mild hypotension är kanske inte kritisk men extrema former kan vara ett resultat av chock, hjärtsvikt, allvarliga brännskador eller överdriven blödning.

Pulsfrekvens

Pulsfrekvensen är en indikator på hälsan hos patientens kardiovaskulära system. Det är ett indirekt mått på hur mycket blod hjärtat pumpar på en minut. Om patientens puls är onormalt snabb, långsam, svag eller oregelbunden kan patienten ha ett medicinskt problem.

En patients puls mäts som antalet gånger hjärtat slår på en minut. En medicinsk assistent använder en tryckmanschett och ett stetoskop för att räkna patientens hjärtslag när han/hon tar vitala tecken. När läkarassistenten räknar det antal slag som upplevs på en minut vill han/hon identifiera pulsens rytm och volym. Rytmen kan vara regelbunden eller oregelbunden och volymen kan vara svag, stark eller hoppande.

Andra ställen där pulsen kan mätas på patienten är bland annat handleden i artär radialis, i artär temporalis på huvudet strax ovanför örat, artär carotis i nacken, artär brachialis på insidan av armbågen, artär femoralis på insidan av låret, artär poplitea under knäet, artär tibia bakre på sidan av ankeln och artär dorsalis pedis på ovansidan av foten. Varje puls kan ge information om det område i kroppen och hur väl den pumpar blod.

Respirationsfrekvens

En hälsosam andningsfrekvens innebär att patienten ger rätt mängd syre till vävnaden i kroppen. Det bästa stället att lyssna på eller känna andningsfrekvensen är vid patientens bröst, mage, rygg eller axlar. En läkare brukar räkna andningen med hjälp av ett stetoskop och placera det på ena sidan av ryggraden mitt på ryggen.

En patients andningsfrekvens är det antal gånger patienten andas på en minut. En andning innefattar både en inandning och en utandning. Andningsfrekvensen räknas för att förstå patientens andningsfrekvens, rytm och kvalitet. Rytmen ska vara regelbunden och kvaliteten ska vara normal, ytlig eller djup. Det finns några oregelbundenheter som en läkare eller medicinsk assistent kommer att leta efter, bland annat:

  • Apné – avsaknad av andning, vanligtvis när patienten sover.
  • Dyspné – svår eller smärtsam andning som vanligtvis orsakas av kroniska lungsjukdomar.

  • Hyperventilation – överdriven andningshastighet och andningsdjup vanligen på grund av hysteri, typiskt orsakad av att patienten andas ut mer än vad patienten andas in och en ansamling av koldioxid i blodomloppet.
  • Hyperpné – onormalt snabb, djup eller ansträngd andning som kan orsakas av överdriven träning eller syrebrist på hög höjd.
  • Rales – ett knastrande ljud som indikerar att det finns vätska i lungorna och att patienten kan ha lunginflammation eller ett annat andningstillstånd.
  • Rhonchi – ett djupt snarkande eller rasslande ljud som är mest förknippat med astma, akut bronkit och andra tillstånd där luftvägarna är blockerade.

  • Tachypné – snabb andning orsakad av en ansamling av koldioxid i lungorna som kan orsaka en ansamling av koldioxid i blodomloppet.

Temperatur

När läkarassistenten tar temperaturen på patienten är de intresserade av att ta reda på om temperaturen är högre eller lägre än normalt. Kroppstemperaturen är i balans mellan värmeproduktion genom metaboliska processer och förlust av värme från kroppen. Det finns också många faktorer som kan påverka temperaturen, bland annat tid på dygnet, ålder, kön, fysisk träning, känslor, mediciner, födointag, miljöförändringar och ämnesomsättningen. Normal muntemperatur hos vuxna är 98,6 grader Fahrenheit.

Det är viktigt att veta hur man tar patientens temperatur och vilken teknik som gäller för varje typ av mätning. Temperaturmätning kan göras med orala, tympaniska, rektala, axillära eller temporala metoder.

Oral temperatur – patienten måste kunna hålla termometern i munnen, under tungan. Patienten håller termometern i munnen med läpparna stängda.

Tympanisk temperatur – mätning av patientens temperatur i örat. Temperaturen som tas i örat kan vara något högre än en muntemperatur. Att ta en tympantemperatur kan vara ett enkelt sätt att mäta temperaturen hos ett barn för att identifiera om de har feber. Feber kan vara ett tecken på sjukdom eller infektion.

Rektaltemperatur – mätning av patientens temperatur genom anus. Detta kan vara en föredragen metod för de patienter som är medvetslösa. Den rektala temperaturen är vanligtvis en grad högre än den orala temperaturen. Läkemedelsassistenten måste alltid bära handskar och kan använda glidmedel vid mätning av rektaltemperaturen.

Axillär temperatur – mätning av patientens temperatur i armhålan. Medeltemperaturen under armen är en grad lägre än den orala metoden.

Temporaltemperatur – mätning av patientens temperatur vid temporalartären på sidan av pannan vid tinningen. En temporal temperatur är vanligtvis en grad lägre än en oral temperatur.

Kroppsmasseindex

En patients kroppsmasseindex är en tillförlitlig indikator på hälsosam vikt. Läkarassistenter kommer att vilja ta patientens längd och vikt, särskilt hos barn för att förstå om de växer i en hälsosam takt. Dessutom kan större förändringar i en patients vikt vara en indikator på en sjukdom eller störning som kan behöva uppmärksammas. Enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) lider mer än en tredjedel av de vuxna i USA av fetma. Viktmätningar är också viktiga vid dosering av läkemedel för en patients behandling eller förfarande.

Intresserad av att lära sig mer om hur man tar vitala tecken som medicinsk assistent? Är du redo att påbörja ett program för medicinsk assistent? Dessa tre medicinska assistentprogram förbereder eleverna för instegsjobb på läkarmottagningar och andra medicinska inrättningar. Dessa program hjälper till att utveckla de färdigheter som krävs för att utmärka sig inom hälso- och sjukvårdsbranschen.

Kontakta oss idag för att lära dig mer om att bli medicinsk assistent.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.