Vad är skillnaden mellan renminbi och yuan? Svaret på denna och andra frågor i ”Internationalisering av renminbi”

Kinas centralbank devalverade sin valuta förra veckan, vilket fick stora aktiemarknader i Asien och Europa att sjunka och väckte farhågor om ytterligare växelkursdevalveringar i andra länder. Det är den största devalveringen i Kinas system på över 20 år. När du läser nyheter och analyser av denna händelse kan du se att båda termerna – ”renminbi” och ”yuan” – används omväxlande. Det finns i princip ingen skillnad. Renminbi är Folkrepubliken Kinas officiella valuta och kan översättas till ”folkets pengar”. Dess internationella symbol är CNY (eller CNH i Hongkong; men förkortas RMB, med symbolen ¥).

Yuanen är namnet på den enhet i vilken renminbi-transaktioner är denominerade, men hänvisar också till valutan i allmänhet. En person kan således betala för en måltid med en 20 yuan-sedel och få några yuan och jiao (en tiondels yuan) i växel (jiao delas ytterligare upp i 10 fen). Men allt är renminbi. Detta liknar pund sterling, som är namnet på den brittiska valutan, medan priset på en pint öl på en pub i London skulle anges enbart i pund.

Internationell roll för renminbi

I fråga om storlek och dynamik sticker Folkrepubliken Kinas (Kinas) ekonomi ut bland tillväxtmarknaderna. Den har redan blivit världens näst största ekonomi och är nu en av de största bidragsgivarna till den globala tillväxten. Om Kina fortsätter på sitt nuvarande tillväxtspår kan det snart ta över från USA som världens största ekonomi.

Denna utveckling har lett till intensiva spekulationer om att renminbi snart kommer att bli en av de viktigaste internationella valutorna.

”Renminbi Internationalization”, en ny bok som publiceras gemensamt av Brookings Institution Press och Asian Development Bank, undersöker dessa frågor på djupet. Genom en undersökning av de monetära och finansiella frågor som är förknippade med valutans internationalisering betonar boken de många skälen till att det internationella samfundet bör välkomna Folkrepubliken Kinas (PRC) framväxt som en källa till global likviditet. För att göra renminbin till en global valuta krävs dock en ombalansering av den kinesiska ekonomin, utveckling av landets finansmarknader och öppnande av dem för resten av världen samt övergång till en mer flexibel växelkurs.

I slutändan kommer internationaliseringen av renminbin att göra det möjligt för Kina att bli en alternativ leverantör av säkra tillgångar till resten av världen där företag, hushåll och centralbanker kan parkera sina sparpengar, där de senare kommer att finnas tillgängliga i händelse av ett behov av mer likvid finansiering. Redaktörerna av ”Renminbi Internationalization”, Barry Eichengreen och Masahiro Kawai, skriver:

”Världen välkomnar Kinas framväxt som en källa till global likviditet… I mer än ett halvt sekel har den amerikanska dollarn varit källan till denna likviditet, med amerikanska statsobligationer som den enskilt största och mest likvida finansiella marknaden i världen….. Andra internationella likviditetskällor måste utvecklas för att komplettera USA och dess dollar. Kina och dess RMB är uppenbara kandidater. Således kan globaliseringens framtid mycket väl komma att bero på framgången för Kinas ansträngningar att internationalisera RMB.”

”Renminbi Internationalization” är en läsvärd läsning för alla som vill veta mer om de komplexa frågor som omger en av vår tids viktigaste internationella och regionala finansiella utvecklingar.

Tryckt

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.